19/12 Första kontakten med Sahara

Tar tåget österut genom halvöken – och lyckas äntligen ringa hem

Fan – Marocko är förstört av alla jävla haschturister. Åtminstone för oss icke-rökare.

Åt stadig och billig frukost på vandrarhemmet, duschade inte trots ljummet vatten, det var kallt ute – nätterna är kalla. Tåget skulle gå halv ett till Oujda så vi hade gott om tid. Kunde inte få våra vandrarhemskort, kontoret stängt till klockan 12. Lämnade ryggsäckarna på jvgstn, biljettförsäljningen stängd Gick till posten och ringde hem, mormor svarade, mamma och Per i London, åkte igår kväll, hemma juldagsnatten, allt väl. Skönt att äntligen få ringa, otur att de just åkt. Gick till vandrarhemmet men var tvungna att gå utan kort eftersom de ej öppnade kl tolv.

Överraskade av att ej 3 klass fanns på det tåget, köpte dyr 2 klass. Lyxig fransk vagn men plastkulturen hade nästan gått för långt, man kunde inte ens öppna fönstren pga ventilationssystemet. Man märkte knappt att man åkte tåg. Också mindre och finare passagerare än igår. Landskapet torrare och torrare. Husen alltmer primitiva. Halvöken.

Torrt, torrt, torrt – Utsikt från tåget mot Oujda

Såg marockaner som liftade längs landsvägen. I Oujda var vi nyfikna dels på kommunikationen till Algeriet, dels på om de jävla idioterna till haschförsäljare skulle vara lika många och jobbiga här. Tåg gick det tydligen inte några till Algeriet f.n. Vi såg bara en jättehög med lådor i den delen av stationen. En taxichaufför erbjöd sig – hövligt – att köra oss till gränsen för 20:-DIM=$4. Han sa också att det gick bussar och beskrev vägen till ett billigt hotell. Inga grabbar – ännu. Vi hittade inte hotellet, men ett annat som var för dyrt. Vidare och leta. Så kom två grabbar som verkade annorlunda och trevliga. De visade oss vägen till ett hotell som kostade $4 för ett dubbelrum vilket var dyrt för ett asskabbigt hotell utan dusch. Men vi var trötta och tog det. Då! Följde grabbarna oss till rummet. Ställde sig i dörröppningen. Köpa hasch? Nej, nej, nej, vi röker inte. De bara stod där. Tog på sig solglasögon. Frågade igen. Stod där. Jag erbjöd dem 2:- DM för ”hjälpen”. De sa nej och frågade om vi inte litade på dem. Till sist sa de att de skulle ha 5:- DM. Vi sa nej och sa att vi ville sova, men de stod kvar. Till sist gav vi dem 2 och sedan 3 DM och då gick de med löftet att kanske vara i distriktet i morgon när vi skulle gå. Jävla typer.

Hoppas det är trevligare i Algeriet. Hur vi nu ska komma dit.

Också utsikt från tåget
Fes-(tåg)-Oujda, 34 mil, Bor på hotell
Resor: $7:50, Mat: $2, Sovplats: $2:50, Övrigt : $1, Summa: $13

 

Leave a Reply

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *