7/4 Återvänder till Victoriafallen – men nu från andra sidan gränsen

Och inbördeskriget gör sig ständigt påmint – t.o.m. på dansgolvet

Gick upp redan halv sex och åt frukost. Dennis skulle också till Vic’Falls så vi gjorde sällskap. Han var riktigt schysst.

Folk på väg till jobbet tidigt

Gick ut till utfartsvägen och fick efter 20 min lift med en kvinna ut en bit ur stan. Där fick vi omedelbart nästa lift ända till Vic’Falls. Ett medelålders par och vi satt trångt med båda ryggsäckarna i knät. Vi var snart uppe vid Kenmaur där konvojen skulle gå kl 11:30, men de åkte på egen hand. Med en FN-bössa mellan sig.

Resan var rätt lång men vi stannade ibland och rastade. Så kom vi till Gwai Hotel för att rasta. Ett stort militärfäste på vägen sa åt oss att ta det försiktigt för det hade varit trubbel. När vi kom fram till hotellet en bit från vägen såg vi vad för trubbel. Hotellet hade blivit attackerat kvällen innan. Fullt med kulhål i fönstren och de höll på att knacka ut rutorna. Inne i huset hade en granat kreverat. De hade dödat en och sårat två – alla svarta som höll på med en bil utanför. Jag försökte ta en bild men soldaterna hindrade mig.

Så åkte vi vidare till Wankie och passerade ett område med en av väldens största uraniumreserver. Här är temperaturen ständigt 5 grader F högre än övrigt och växtligheten är sparsam. De bryter inte ännu. I Wankie gjorde de några affärsbesök innan vi fortsatte till Vic’Falls. Vi tog in på Rest Campen och fick en schysst bungalow med kylskåp för $1,85/person. Vi bokade in oss för två nätter.

OBS skylten i nederkant. Och bron som nu syns från andra hållet mot när jag var i Zambia – med samma tåg som blivit stående mitt på bron i konflikten

När vi installerat oss gjorde vi oss i ordning för att gå ner till fallen. Kamera och värdepåse i plastpåsar. Shorts och undertröja. Barfota. Allt med tanke på vattnet som yr. Men ack -j ag skulle ha tagit skor. Vägen var fruktansvärt varm att gå på och vid fallen var gruset vasst. Det visade sig senare att jag fick stora brännblåsor på fötterna och svårt att gå. Aj, aj, aj.

Fallen på lite avstånd

Vi kom i alla fall ner till fallen och såg först Devils Cataract, närmast på den här sidan. Mycket, mycket fint, kanten var inte lika skarp som för övrigt. Så såg vi en del av Main Falls (väldigt breda) men det stänkte så att vi inte kunde fotografera. Sen gick vi längre ut mot mitten av fallen men nu såg vi knappt nåt för allt stänk. Det öste ner värre än en kraftig dusch. Vi var snabbt genomsura. Häftig upplevelse. Ibland såg man regnbågar på bara ett par meters avstånd. Unikt.

Regnbågar vid fallen

Förstummade kom vi tillbaka till entrén. Dennis gick till hyddan och hämtade mina skor och T-shirt, medan jag satt och tyckte att jag varit en stor idiot. Så gick vi upp till Victoria Falls Hotel – lyxvarianten. Träffade en australiensare som Dennis kände, Don. Satt och tog några bärs och snackade. Framåt kvällen gick vi upp på Dons rum ett tag innan maten. Vi åt på hotellet – Barbeque för $2,75 med massor av mat.

Förberedelser för barbequen – eller braai som det hette här

Plötsligt kom några unga armékillar (det drällde av kamouflageuniformerade och automatgevärsbeväpnade snubbar hela kvällen, dansande och drickande) och sätter sig vid ett bord, med sig har de ett lejon!!! En halvvuxen lejonhona i koppel som de ger ett stort stycke rått kött. Naturligtvis väcker de stor uppmärksamhet. Så småningom går vi och hämtar kamerorna och Dons elektronblixt och tar några bilder när soldaterna och vi leker med henne. De föder upp lejon och använder dem ibland för att spåra ”terrorister” med. Mycket speciell upplevelse.

Vi sitter kvar rätt sent och lyssnar på dansbandet som är rätt bra. Så bestämmer vi tre och en polskfödd arkitekt oss för att chartra ett plan i morgon för en 10-minuters flygtur över fallen. $7,50/person. När Dennis och jag går hem kommer vi förbi ett party vid Rest Campen och tar en bärs och snackar med folket där. Vi kommer inte i säng förrän vid midnatt.

Jag glömde skriva att på vägen mellan Wankie och Vic’Falls åkte vi över en bro över floden Matetsi. De höll på att reparera den efter et sabotage av gerillan. Nästa vecka skulle vägen vara stängd helt i två dagar för reparation. Vår bilförare berättade att de också saboterat jvgsbron en bit bort mycket skickligt genom att spränga rälsen en bit före bron och låta det urspårande tåget göra resten av jobbet.

Och så blev mitt lilla ”dokumentfodral” nerblött vid fallen och allt innehållet blött. Men det gick skapligt att torka.

 

Bulwayo-VicFalls, Rhodesia/Zimbabwe
Bulawayo-(lift)-N Bulawayo-(lift)-Vic Falls, 43,9 mil, sover i hydda
Resor: R0, Mat: R6, Sovplats: R2,30, Summa: R8,30

Leave a Reply

Your e-mail address will not be published. Required fields are marked *