4/5 Flyger vidare till Israel och Jerusalem

Den omfattande säkerhetskontrollen förklaras av att det här var en tid med många flygkapningar, inte minst riktade mot Israel

Var väldigt trött på morgonen. Sörjde fortfarande kameran. Pallrade mig upp kvart i nio och ringde El Al. De hämtar mig kl ett. Duschade. Gick ner och åt frukost. Engelsk mastig sak, orkade inte allt.

Tog en promenad ut på stan efter att ha hört att de börjar servera lunch halv ett. Blir knappt med tid. Gick mot vad som verkade vara centrum. Så småningom började jag känna igen mig här och där (2018: jag hade varit på charterresa till Kenya 1½ år tidigare). New Stanley Hotel där vi åt förra gången; Thorn Tree Café med anslagstavlan (ingenting från C-G), moskén, Harambee House, Hilton, etc. Såg, körande på gatan, en sugga (2018: en annan typ av svensktillverkade militär terrängbil än ”valpen” som vi såg i Lagos för den som har gott minne, se bild) !!! Ljust skärmålad (skär=rosa för er ungdomar som inte var med på den tiden 😉 ), med svenska plåtar. Kunde tyvärr inte springa fram och hälsa på den. Häftig syn. Strosade omkring ett tag.

En ”sugga” eller RAPTG915 som militären sa, här dock traditionellt kamouflagemålad och inte ”skär”/rosa

Kom förbi SAS-kontoret och såg att de hade skandinaviska tidningar. Gick in och läste DN, upp till igår! Läste om 1:a maj – 15 000 med VPK; PGS med SKP/Facklig enhet; KFMLr heter sedan årsskiftet KPMLr. Ha!

En av de anställda var svenska och jag hörde henne prata med svenska kunder men hälsade inte på dem, här är det ju inte så märkligt att vara svensk. Såg också i tidningen att hockey-VM håller på, hittills verkar Sverige klara sig bra. Gick därifrån tillbaka mot hotellet.

Tre ungdomar hälsade på mig och småpratade lite grann. Sa att de var flyktingar från Uganda. Och så började sagan. De hade svårt i Kenya, fick inte gå på universitetet etc. Vore bättre att vara i Tanzania. Men svårt att komma dit. Kunde inte lifta genom nationalparkerna. Kunde ta tåget till Mombasa och jobba på båtar till Zanzibar. Men – inga pengar till tåget, behövde 60 KShs/person. Visst! Kände alltför väl igen mig från förra gången jag var här även om storyn var annorlunda. Kanske var den del sant men de ljög säkert t.ex om att de bara varit här tre dagar. Gav dem 5 KShs för att bli av med dem, efter att ha sagt att jag var pank.

Tillbaka på hotellet, bytte till kängor, packade ryggsäcken (inkl objektiv den här gången). Gick ner till restaurangen och frågade vad som gick fort. Hamburgare på tio minuter. Nu efter 20 min (fem i ett) kom den.

Den var rätt god och jag hann äta i relativ lugn och ro. BA betalade, utom bärsen. Satte mig i lobbyn strax efter ett och snart kom chauffören. Åkte kleinbus ut till flygplatsen. Stor och ödslig. Check-in hade inte börjat ännu. Gick och växlade tillbaka i banken: 16:20 Kshs mot US$2:-. Väntade ett tag och hälsade på två amerikanska tjejer som skulle med samma plan. Så började check-in och jag var först. Fick fönsterplats.

Och så säkerhetskontrollen. Det började med att en av de många El Al-kvinnorna ställde en massa frågor och tittade i passet; var hade jag varit, vart skulle jag, var hade jag bott förra natten, varför så lyxigt, hade jag fått några paket av någon, när packade jag ryggsäcken, etc. Så plockade hon ut allt och gick igenom allt utom filmburkarna (bara c:a 1/5 av dem). Använde metalldetektorn på oläsligt och skorna. Radion fick hon kalla på en hjälpare för; jag hade ju inga batterier så den kunde inte prövas. Han litade helt på vad jag sa: att jag använt den igår och ingen hade rört den sen dess. Han frågade om jag förstod syftet med kontrollen och så berättade han att de haft dåliga erfarenheter… Sen fick jag packa ihop allt igen; fick det något så när välpackat. Hon varnade mig att hålla ett öga på mitt handbagage.

Tullen och passkontrollen var inget problem. Använde mitt ”gamla” pass här i Kenya och byter till Sydafrika-passet i Israel. Sitter nu i en bar med en öl och väntar. Klockan är bara tre.

Gick ner till gaten så småningom. Bland de första när det började den personliga kontrollen. Extra noggrann kroppsvisitation. Undrade över mina två pass. När vi gick ombord såg jag att det stod kenyanska soldater runt planet och spejade utåt fältet. Väl ombord var det inget särskilt. Satt vid fönster med två tomma stolar bredvid mig. När vi taxade ut och drog igång följde två jeepar med israeliska säkerhetsvakter planet på varsin sida.

Mulet. Läste Jerusalem Post som de delade ut. Jobbade med dagbokssummeringen. Roligt att läsa de gamla anteckningarna. Har nu ätit den anspråkslösa flygmiddagen – kosher och allt. Har kommit på att jag kanske kan ta en flygplatsbuss från Ben Gurion till Jerusalem istället för Tel Aviv. Och försöka hitta Göran redan ikväll. Får se när jag är på flygplatsen.

Så landade vi. Tog normal tid att komma igenom passkontrollen och få bagaget. Ingen tullkontroll (gick i grön fil). Utanför kunde man ta ”servicetaxi” till Jerusalem och jag bestämde mig för det. Det kostade IL73:- (först var jag på flygplatsbanken och växlade in US$30 och fick IL499:-) man var 7 passagerare i varje bil men satt bekvämt – förlängda mercor.

Såg ingenting eftersom det var alldeles mörkt. Hade Görans vykort långt ner i säcken men kom ungefär ihåg vad han skrivit. Blev avsläppt vid Damascus Cafe i muren runt Old City. Gick nerför Al-Wad Rd letande efter Al-Ahram hotell. Några hundra meter ner hittade jag det och trängde mig in genom dörren. En ung kille tog emot och sa att han kände Göran men att han inte bodde där för tillfället. Nåväl, vad gör man. Jag fick en säng för IL35:- i ett rum där det låg en amerikan och sov. Måste väcka honom för att komma in. Välbekanta arabiska toaletter. La mig med en gång i värmen. Konstigt att vara i det hatade landet.

 

Nairobi-(lift)-flyg-(lift)-Ben Gurion Airport-(taxi)-Jerusalem, sover på hotell Resor: $4,50, Mat: $1, Sovplats: $2, Summa: $7,50

3/5 Hemresan startar, ska flyga via Kenya och Israel till Köpenhamn

Men humöret går från ”smånynnande och glad” till ”helt knäckt”

DEN STORA DAGEN

Gick upp halv åtta och höll mig sedan hela dagen före mitt uppgjorda tidsschema.

Åt en lätt frukost innan jag gick ut. Tog en buss från Berea till Loveday St. Köpte ytterligare en anteckningsbok att använda för en sammanställning av de övriga som jag hoppas göra under hemresan. Tog en buss ut till vandrarhemmet (ringde igår och fick veta att jag hade post att hämta). Hämtade posten och tog samma buss tillbaka.

Det var ett brev från mamma (tydligen hade hon fått adressen av C-G) och ett vykort från Göran Z i PGS (skrivet 2018: PGS=Palestinagrupperna i Sverige). Han är i Israel (hade fått mitt kort eftersänt) och tyckte att jag skulle komma och hälsa på honom – i Jerusalem. Beskrev vägen till sitt hotell. Det vore ju kul om det går på bara en dag, men jag tyckte han skrev att det tog en timme med service-taxi.

Så brev från mamma, hon längtade förstås efter mig, farmor är dålig, Per har tydligen jobbat, och så har hon pratat med Roslagstulls sjukhus och bett om en tid för mig (???): onsdag halv två. Men jag är ju bra nu. Fast det är nog bäst att gå och prata med dem.

Tillbaka i stan gick jag till banken, Fox St, för att lösa in en $20 check till US$ sedlar. Men de hade slut på dollar så jag fick gå till Commissioner St där jag fick en $10 och två $5-sedlar. Bra att ha i Nairobi/Tel Aviv. Så gick jag till posten men de hade fortfarande inget labb-brev. Kanske försöker skriva till dem hemifrån om jag kommer ihåg adressen Jag borde ju betala och jag vill inte riskera att Dillons får räkningen.

Tog farväl av downtown Jo’burg och gick ”hem” Duschade och tvättade håret (det senare för sista gången under resan), fotade några tidningar (filmen trasslade) diskade köket (tog väldigt lång tid och blev ändå inte bra) och så packade jag. Det gick rätt bra, ingenting i fickorna , en välstoppad huvudsäck och så packpåsen och liggunderlaget. Så satte jag igång att laga mat en sista brakmåltid – stor clubsteak, ris, stekt lök, stekta äpplen, ett stekt ägg. Åt det mesta, mycket gott och fruktcocktail med vaniljsås till efterrätt men åt inte allt – proppmätt.

Hade bra med tid, skulle gå hemifrån tio över fyra. Kollade noga att jag inte glömt nåt innan jag gick. Gick smånynnande och glad i hågen ner till jvgstn, vägde ryggsäcken = 18 kg. Kanske varit för hård i bantningen. Var vid flygterminalen tjugo i fem. Gott om tid tyckte jag men bussen gick inte förrän fem och kom fram halv sex, precis när jag måste checka in. Lite onödig stress men det var fortfarande kö när jag checkade in. Blev dock ombedd att gå direkt till avgångshallen så jag kunde inte växla tillbaka de c:a R6 jag hade. Snabbt genom pass- (ute ur Sydafrika!!!) och säkerhetskontrollerna.

Boardingen hade inte börjat ännu så jag gick till baren för att spendera mina rand. Köpte bland annat en Time, den som kom i förrgår – kul! Snart boarding, buss ut till planet, säte långt fram (ej fönster) i ”icke-rökar”-avdelningen men en knapp meter från mig sitter folk i rökaravdelningen och bolmar. Vi lyfte (tråkig Jumbojetstart – känns knappt) c:a en kvart försenade (19:00 JHB-tid). Ställde fram kockan en timme till Kenya-tid. Beräknas landa 23:30 (Kenyatid). Sitter och smuttar på en rom & cola medan jag skriver det här. Är väldigt sömnig men ska försöka börja ”summera” dagböckerna. Middag serveras så småningom, får se om jag orkar något.

Skit helvete fan också! Nu är jag på hotellet och har just kommit underfund med att jag sumpat kameran!!! Jag minns att jag lämnade den i säkerhetskontrollen men minns inte om jag tog den med därifrån. Den kan ha blivit kvar där, i baren, i avgångshallen eller möjligen på planet. Den är väl borta för alltid men jag ska i alla fall skriva till British Airways när jag kommer hem för att se om de kan hitta den. Försäkringen lär väl inte täcka sån slarvighet. Fan, det förstör ju hela hemresan. I alla fall så började jag på dagbokssammanställningen på planet, åt en del av middagen och höll mig vaken tills vi landade halv tolv.

I kontrollkön på flygplatsen träffade jag en svensk familj som bor i Johannesburg. De skulle på semester i Kenya. Ryggsäcken kom ut hel. Kontrollerna gick bra. Växlade US$10 och fick KShs 77:-. Ställde mig i kö vid BA-disken och fick så småningom en hotellrekvisition på Panafric och en taxi-resa dit. Tillbaka får jag ta mig på egen hand. I morgon bitti ska jag ringa El Al och konfirmera biljetten och höra när man ska vara på flygplatsen. På hotellet strax före ett. Ska sova nu men känner mig helknäckt för kamerans skull.

Skrivet 2018: Tro det eller ej, men kameran kom till rätta. Jag kunde så småningom hämta ut den på British Airways kontor i Stockholm. Men det blev alltså inga bilder vare sig från uppehållen i Kenya och Israel eller från hemresan ”med hjälp av tummen” från Köpenhamn till Stockholm.

Johannesburg-(flyg)-Nairobi, sover på Panafric Hotel
Resor: R1,95, Mat: R5,35, Sovplats: R0, Övrigt: R0,20, Summa: R7,50