Nionde veckan: Lämnar öknen och kommer till Nigeria – Afrikas folkrikaste land

Får bo gratis hos en snäll engelsman – och börjar fundera på att flyga en bit för att vinna tid


Agadez, Niger

Vi tillbringar en dag till i Agadez och får uppleva en riktig sandstorm. Vi tänkte försöka lifta men det visar sig gå en buss som passar oss och vi tar den på en tvådagars resa söderut genom Niger till Zinder. Vi övernattar på det primitivaste hotellet hittills i Tanout. I Zinder var hotellrummen dyra så vi la oss ute för att sova men det blir inte mycket sömn pga. myggen. Magen fortsätter att vara i olag och jag börjar fundera på att söka läkarvård.

I Zinder blir vi bara en dag innan vi fortsätter i en ”reguljär” minibuss mot Nigeria. Landskapet blir allt grönare och mer uppodlat.


Längs vägen mellan Zinder och Kano

Nigeria möter oss med ett enormt folkmyller, färggranna kläder och engelska som det språk man i bästa fall kan ta sig fram på.


Färggranna tyger på kvinnorna

Men också med höga priser, både på boende och mat. Bostadsfrågan löser sig dock när vi blir erbjudna skjuts av en engelsman som bor i Kano. När han hör att vi inte har någonstans att sova erbjuder han oss att bo i ett hus i hans trädgård, kanske för att han tycker det är roligt att vi är svenskar, han själv har bott i Sverige ett par år. Ännu bättre blir det när han berättar att han har ett åkeri och att vi kan få åka med hans lastbilar till Lagos.


Kano, Nigeria

Vi har börjat prata om att överge planen att ta oss landvägen hela vägen ner till Södra Afrika. Det är trots allt så att syftet med resan är att få besöka Sydafrika och Rhodesia (nuvarande Zimbabwe), den äventyrliga resan dit är bara ett sätt att få komma fram. Och det har tagit mycket längre tid än vi hade planerat så nu funderar vi på att flyga en del av sträckan, förmodligen från Lagos och kanske till Lusaka eller till Kinshasa.

 

Agadez-Tanout-Zinder-Kano, 73,2 mil
Nionde veckan: Agadez i Niger till Kano i Nigeria

18/1 Kommer till Nigeria där hotellrumspriserna avskräcker

Men när nöden är som störst är hjälpen som närmast sägs det ju 😊

Vi sov inte alls pga. myggen som var hemska. En satt och vaktade medan den andra låg. Båda blev bitna och vi gick tillbaka till posten och sov varsin timme där. Något till trötta gick vi ner till lastbilsplan. Jag var på toaletten (en stor inhägnad äng fylld med skit) och var helt kass i magen. Konserverad ananas rann ut i oförändrad form. Om jag inte blir bättre snart måste jag gå till läkare.

Efter lite dividerande fick vi en Berliet-minibuss i uselt skick att ta oss för 1500:-CFA(=30:-Skr). Vi hade hört att det skulle ta 3 timmar men så icke. Långsamt och många stopp genom allt grönare, vattnigare och ibland uppodlat landskap.


Bilder på bosättningar tagna genom bussens fönster på väg mellan Zinder och Kano

Till sist kom vi till gränsstationerna. Fylla i ett papper och så var man ute ur Niger. Fylla i ett par papper och öppna ryggsäckslocket så var man i Nigeria. Skönt att kunna göra sig något sånär förstådd med tjänstemän. Fast folk i gemen pratar inte mycket engelska. På andra sidan gränsen fick vi byta buss, utan kostnad för oss och åka en större, snabbare och mycket mer fullpackad Kanonbuss.

När vi kom fram var bankerna stängda och vi hade inga pengar. Varmt, törstigt, vilsekommet. Vi började kolla efter hotell. CHOCK! Priserna varierade mellan 18N och 30N per person och natt. (1N=8:-Skr)! Helt otroligt. Vad göra? Vi letade efter ett som sas kosta ”bara” 10 N. Då stannade en engelsman i bil och bad oss hoppa in. Han körde oss till hotellet – som var fullt. Då erbjud han oss dels att åka med en av ”hans” långtradare till Lagos, dels att bo hemma hos honom till dess. Helt underbart. Vi fick bo i ett ”uthus” på hans ”estate”, riktig hyfsat med toalett och dusch -underbart. Och äntligen få sova. Vi var ju helt slut. Han hade bott i Sverige några år och talade lite svenska. Han var verkligen gudasänd. OTUREN BYTTES I TUR

På flygfotot syns det att vi är på väg mot grönare trakter

.

 

Zinder-(buss)-Kano, 26,1 mil, Bor hemma hos en engelsman
Resor: $6, Mat: $0, Sovplats: $0, Summa: $6

17/1 Fortsätter nästa dag med samma buss

Och väljer att sova ute när hotellen känns för dyra

Vi gick upp tidigt för att inte missa bussen. Hade sovit 2-3 timmar var pga oväsendet.

Tidig morgon för att passa bussen

Bussen rullade ut i ”savannlandskapet” med torra buskar och gräs. Här och där såg man vattenhål. Vi kom till Zinder vid 14-tiden. Varmt, varmt, törstigt. Banken stängde just för siesta när vi kom. Hos polisen fyllde vi i papper och såg några unga arrestanter bli utspisade med polisernas rester.

Det här är den offentliga toaletten i Zinder. Det gäller att se var man sätter fötterna någonstans…

Jag var lös i magen. C-G gick och letade rätt på avgångsplatsen för minibussar till Kano. Vi satt i en hotellbar och väntade. När vi växlat försökte vi åka men kvällens sista buss var full.

Folkliv vid en liten marknad

Försökte ta in på hotell men efter tre timmars väntan visade sig billigaste rummet kosta 90:- Skr. Vi satt i baren tillsammans med några européer. Gick till posten och lagade mat. Blev ivägkörda och la oss i en trädgård att sova.

PS Vi kunde handla mat: Corned Beef, konserverad ananas, mm!

 

Tanout-(buss)-Zinder, Sover ute
Resor: $0, Mat: $4, Sovplats: $0, Summa: $4

16/1 Tar en buss söderut genom Niger

Och bor på primitivaste hotellet hittills

Vi fick lift in till stan direkt på morgonen med en schweizisk gammal armébil. Vid lastbilarna, där vi skulle fråga efter en bil till Zinder, stod en buss som gick dit om en timme. Vi fick två av de sista biljetterna. Innan avgången ropades passagerarna upp i turordning och klämde in sig i den trånga bussen. Vi längst bak. Efter diverse passkontroller kom vi ut på vägen. Det var inte farligt guppigt, men väldigt trångt. Vi stannade då och då och alla gick av för att äta, be, pissa, mm. Vi stannade vid enormt fina små afrikanska byar med stråhyddor och allt. På kvällen stannade vi i Tanout, tog in på ett ”hotell”, primitivast hittills, köpte öl och försökte sova, men misslyckades pga. väldigt liv i rummet intill.

Jag tog inga bilder den här dagen.

 

Agadez-(buss)-Tanout, 31,1 mil Bor på hotell
Resor: $8, Mat: $3, Sovplats: $1,50, Summa: $12,50

15/1 Sandstorm

Men hinner göra en tur på stan och tar många fina bilder

  • Marknaden
    Marknaden
  • Den karakteristiska moskén i bakgrunden
    Den karakteristiska moskén i bakgrunden
  • Typiska hus
    Typiska hus
  • "Skolan" - eller i alla fall en klass som får undervisning
  • Nej, han är inte enbent - titta på skuggan
    Nej, han är inte enbent - titta på skuggan
  • Slaktarn - och nej, vi köpte inte kött här, vi blev magsjuka ändå....
    Slaktarn - och nej, vi köpte inte kött här, vi blev magsjuka ändå....
  • Frisörn
    Frisörn
  • "Korgfabriken" - eller i alla fall bastknyterskor
På förmiddagen liftade jag in till byn med österrikarna i en VW utan vindruta. Jag skulle handla mat – det blev bl.a. vattenmelon! Dasspapper skulle jag köpa, men ”snabbköpet” var stängt – det var ju söndag. Jag kollade något som hette Maison de Jeune – men man kunde inte sova där. Så skulle jag till posten och köpa frimärken. Jag satte mig där och väntade tills de skulle öppna – ända till någon sa åt mig att det var stängt på söndagar. Det började blåsa och sanden yrde överallt. Vi kunde inte vara vid tältet utan satt båda två vid ”baren” och drack Fanta tills det blev mörkt och läggdags.
Agadez, Niger

 

Agadez, Bor på camping
Resor: $0, Mat: $4, Sovplats: $2, Övrigt: $1,50, Summa: $7,50

Åttonde veckan: Reser med en lastbil full med dadlar

Öknen tycks aldrig ta slut och även om dagarna börjar bli varmare så är nätterna kalla

I Tamanrasset besöker vi den årliga mässan/festivalen och ser tillresta försäljare ungefär som på en marknad i Sverige men ändå inte. 😊 Hur vanligt är det med kamelsadlar på Västerås marknad?

  • Entrén till mässan
    Entrén till mässan
  • Det statliga organet för handel med livsmedel hade en fin paviljong
    Det statliga organet för handel med livsmedel hade en fin paviljong
  • Andra handelsmän hade enklare handelsplatser
    Andra handelsmän hade enklare handelsplatser
  • Tillresta från olika grannländer sålde sina varor
    Tillresta från olika grannländer sålde sina varor
  • Säkert en bra klädsel för klimatet
    Säkert en bra klädsel för klimatet
  • Tunga transporter
    Tunga transporter
  • Hade vi varit spekulanter på en kamelsadel så fanns det mycket att välja på :-)
    Hade vi varit spekulanter på en kamelsadel så fanns det mycket att välja på 🙂
  • Här prutas det förmodligen vilt på det stora fatet
    Här prutas det förmodligen vilt på det stora fatet

Planen är att resa vidare söderut genom att betala en lastbilschaufför för att få sitta på flaket. Första försöken misslyckas – vi är för snåla. Men sen hamnar vi på en transport med dadlar för en tredagars resa till Agadez. Det är mycket tekniska problem med bilen och åtskilliga stopp där fläktremmar ersätts med snören och mekanikern gör andra innovativa reparationer. Bekvämligheten är det inget fel på uppe på dadlarna men när vi sover ute på marken bredvid bilen på nätterna är det riktigt kallt – tur att vi har bra sovsäckar.

  • Har man inte sandmattor så försöker ta ur allt tungt ur bilen och knuffa...
    Har man inte sandmattor så försöker ta ur allt tungt ur bilen och knuffa...
  • En bil som kört fast/gått sönder har slaktats på delar men vår mek kollar om det kanske finns något kvar av värde
    En bil som kört fast/gått sönder har slaktats på delar men vår mek kollar om det kanske finns något kvar av värde
  • Märkliga bergsformationer - vulkaniska?
    Märkliga bergsformationer - vulkaniska?
  • Att
    Att "gå bakom en buske" när inga buskar finns...
  • Under en rast gick jag en bit från bilen och tog det här kortet
    Under en rast gick jag en bit från bilen och tog det här kortet
  • Längst söderut i Algeriet fanns de här hyddorna/tälten
    Längst söderut i Algeriet fanns de här hyddorna/tälten

Chauffören skrämmer upp oss genom att skoja om att han kört fel och att vi är på väg till Mali – som vi inte har papper för. Men vid riktiga gränsen mellan Algeriet och Niger går allt bra, ingen besvärar mig och C-G och lastbilschaffisen mutar sig igenom med tvål, kex och lite pengar.

Maten blir enahanda och det är förstås svårt med hygienen även om vi klorerar vattnet vi ska dricka med klortabletter som vi har med oss. Återkommande magsjukor gör att vi får ägna dagar åt återhämtning istället för att resa vidare. Vi gläds ändå åt att komma över kall både läsk och öl när vi kommer till Agadez.

Tammanrasset-Assamaka-InGall-Agadez, 91,9 mil

14/1 Magsjuk

Blir kvar på campingen hela dagen

På natten spydde jag. Varför äta så mycket makaroner och makrill? På morgonen var jag helt matt. Låg hela förmiddagen i tältet. C-G hade tänkt lifta in till stan, men det blev inte av. Han tvättade sina kläder. Vid ettiden kom jag så upp, helt slut i kroppen. Tog mig i alla fall för att laga min ryggsäck som fått en reva när vi lastade den på lastbilen. Jag sydde och limmade över med två bitar ur fältskjortan.

Fräschare har man väl känt sig…

Det blåste bra så ordentligt, vilket var besvärligt. Jag duschade också, vilket var skönt. Duschen var en hink fylld med vatten, och när man drog i ett snöre kom det vatten genom en sil. Vattnet räckte faktiskt rätt bra. Hels slut stupade jag i säng på kvällen. Utan mat förstås.

 

Agadez, Bor på camping Resor: $0, Mat: $0, Sovplats: $2, Summa: $2
Agadez, Niger – OBS den blå pricken uppe i högra hörnet som visar var jag är när jag publicerar det här på bloggen – i Siracusa på Sicilien, Italien 

13/1 På väg ut ur öknen lyckas vi hitta både kall läsk och öl

Men magen uppskattar inte mathållningen och vi får återigen påhälsning på natten

På morgonen skulle vi anmäla oss hos polisen och visa våra pass och så.

Efter några timmar, under vilka vi passerat en del små byar, kom vi så till Agadez. Först en polisvägpost, sen tullen och sen polisstationen där vi skulle fylla i inresekort och få stämpel som var klar några timmar senare. Där träffade vi den amerikanska tjejen som liftat med Ottemoellers. Jobbig, men hon visade sig vara till nytta eftersom hon varit i stan ett tag. Campingen var hälften så dyr som hotellet, men låg ”7” km utanför stan! Vi valde campingen i alla fall. I väntan på att banken och polisen skulle öppna satt vi i en sval bar (!) och drack var sin ÖL (!!!).

För övrigt fanns inte mycket nytt att köpa i stan som dock var spännande att gå i med första mötet med svarta Afrikas innevånare och med hus byggda i lera och halm. Vi växlade FF hämtade passen och köpte lite att äta. Så började vi gå ut mot campingen. Jag var tvungen att sätta mig och skita längs vägen och var väldigt lös.

Efter några km fick jag som var sist lift med en belgare som var juste nog att vända och hämta de andra när vi var framme. Vi checkade in och drack en iskall Fanta. Underbart. Fick upp tältet till sist i den härda marken. Lagade mat (makaroner och makrill).

Jag tror inte befälen i lumpen hade godkänt skoputsningen – eller bristen på det snarare

Jag var på dass och kände mig dålig men åt ändå rätt mycket. Eftersom det blivit mörkt väntade vi med duscharna. När vi gick och la oss kände jag mig verkligen dålig och sov inte mycket mellan dassbesöken. Vi hade också problem med säkerheten. På kvällen såg vi folk hoppa över staketet i mörkret och när vi lagt oss hörde vi fotsteg. På morgonen visade det sig att vi blivit av med en burk margarin som stått innanför yttertältet.

InGall-(lift)-(lastbil)-Agadez, 12,7 mil
Resor: $0, Mat: $3, Sovplats: $2, Summa: $5

 

12/1 Vi slipper muta oss förbi gränsstationen

Men lastbilschauffören vet vad som gäller för hans del

Vid Nigers gräns på morgonen var det rena parodin att se presentflödet från chaffisarna till militärerna. En tullinspektion verkade bestå i att man tittade efter i hytten om det fanns något man ville ha och det fanns det ju – tvål, kex, pengar, mm. Vi hade inga problem, men chaffisen behöll våra pass och det blir man ju alltid lite orolig av. På den här sidan gränsen såg vi en del ökennomader. Vi dundrade på tills vi kom till vad som visade sig vara In-Gall där vi sov över utanför vad som visade sig vara snutstation.

En nomadby i norra Niger. Råkade lägga med den här bilden på gårdagen trots att den nog hörde hit,.
Assamaka-(lastbil)-InGall, 37,6 mil, Sover ute
Resor: $0, Mat: $0, Sovplats: $0, Summa: $0

 

11/1 Andra dagen på dadeltransporten

Och nu kommer vi till gränsen till Niger – trots fortsatta mekaniska problem

Skönt med sovsäck i kylan

Gick upp är de andra börja röra på sig och hann äta lite ”frukost”, kosten blir rätt ensidig. Så drog vi igång igen.

Frukost i det fria – skorpor och sardiner
Lunch längs vägen – skorpor och sardiner

Landskapet var nu bara platt och oändligt. Ibland lite växter, ibland inga alls. Ibland ”väg”, ibland ”piste”. Körde fast i sanden men kom loss med sandmattor.

  • Har man inte sandmattor så försöker ta ur allt tungt ur bilen och knuffa...
    Har man inte sandmattor så försöker ta ur allt tungt ur bilen och knuffa...
  • En bil som kört fast/gått sönder har slaktats på delar men vår mek kollar om det kanske finns något kvar av värde
    En bil som kört fast/gått sönder har slaktats på delar men vår mek kollar om det kanske finns något kvar av värde
  • Märkliga bergsformationer - vulkaniska?
    Märkliga bergsformationer - vulkaniska?
  • Att
    Att "gå bakom en buske" när inga buskar finns...
  • Under en rast gick jag en bit från bilen och tog det här kortet
    Under en rast gick jag en bit från bilen och tog det här kortet
  • Längst söderut i Algeriet fanns de här hyddorna/tälten
    Längst söderut i Algeriet fanns de här hyddorna/tälten

Chaffisen gjorde aldrig nåt grovgöra när det blev tjall utan hade en liten grabb och en tjock ”mek” som skötte det. Vid stoppen passade en del av nigerierna på att be. Vi hade också trassel med en fläktrem (utbyttes mot snöre), läckande kylsystem (vattnet tog slut, vi fick mer av en passerande turist) och så förstås en punktering, men jag minns inte vilka dagar det händer. Chaffisen skojade också med oss vid ett tillfälle och sa att vi kommit på fel väg och var på väg till Mauretanien. På kvällen den elfte kom vi fram till In Guezzam, där den algeriska pass polisens och tullens sista utpost fanns. Mycket stämningsfullt på passpolisens kontor i skenet av ett stearinljus. Vi körde vidare 3 mil till Nigers gränsstation Assamaka. Den var stängd, så vi övernattade där. Nu sa chaffisen, var vi ute ur Algeriet och alla problem var slut. Så skulle han ha betalt och började med att kräva 300 FF/person men vi var på vår vakt och han nöjde sig med 200FF vilket motsvara 180DA. Vi värmde en burk ärtor – rena lyxmåltiden. Någon gång under resan blev jag lös i magen igen, och slutade äta choklad och fikon.

 

Sahara-(lastbil)- Assamaka, 41,6 mil (igår och idag), Sover ute
Resor: $45, Mat: $0, Sovplats: $0, Summa: $45 Kartan gäller både 10 och 11 januari