3/5 Hemresan startar, ska flyga via Kenya och Israel till Köpenhamn

Men humöret går från ”smånynnande och glad” till ”helt knäckt”

DEN STORA DAGEN

Gick upp halv åtta och höll mig sedan hela dagen före mitt uppgjorda tidsschema.

Åt en lätt frukost innan jag gick ut. Tog en buss från Berea till Loveday St. Köpte ytterligare en anteckningsbok att använda för en sammanställning av de övriga som jag hoppas göra under hemresan. Tog en buss ut till vandrarhemmet (ringde igår och fick veta att jag hade post att hämta). Hämtade posten och tog samma buss tillbaka.

Det var ett brev från mamma (tydligen hade hon fått adressen av C-G) och ett vykort från Göran Z i PGS (skrivet 2018: PGS=Palestinagrupperna i Sverige). Han är i Israel (hade fått mitt kort eftersänt) och tyckte att jag skulle komma och hälsa på honom – i Jerusalem. Beskrev vägen till sitt hotell. Det vore ju kul om det går på bara en dag, men jag tyckte han skrev att det tog en timme med service-taxi.

Så brev från mamma, hon längtade förstås efter mig, farmor är dålig, Per har tydligen jobbat, och så har hon pratat med Roslagstulls sjukhus och bett om en tid för mig (???): onsdag halv två. Men jag är ju bra nu. Fast det är nog bäst att gå och prata med dem.

Tillbaka i stan gick jag till banken, Fox St, för att lösa in en $20 check till US$ sedlar. Men de hade slut på dollar så jag fick gå till Commissioner St där jag fick en $10 och två $5-sedlar. Bra att ha i Nairobi/Tel Aviv. Så gick jag till posten men de hade fortfarande inget labb-brev. Kanske försöker skriva till dem hemifrån om jag kommer ihåg adressen Jag borde ju betala och jag vill inte riskera att Dillons får räkningen.

Tog farväl av downtown Jo’burg och gick ”hem” Duschade och tvättade håret (det senare för sista gången under resan), fotade några tidningar (filmen trasslade) diskade köket (tog väldigt lång tid och blev ändå inte bra) och så packade jag. Det gick rätt bra, ingenting i fickorna , en välstoppad huvudsäck och så packpåsen och liggunderlaget. Så satte jag igång att laga mat en sista brakmåltid – stor clubsteak, ris, stekt lök, stekta äpplen, ett stekt ägg. Åt det mesta, mycket gott och fruktcocktail med vaniljsås till efterrätt men åt inte allt – proppmätt.

Hade bra med tid, skulle gå hemifrån tio över fyra. Kollade noga att jag inte glömt nåt innan jag gick. Gick smånynnande och glad i hågen ner till jvgstn, vägde ryggsäcken = 18 kg. Kanske varit för hård i bantningen. Var vid flygterminalen tjugo i fem. Gott om tid tyckte jag men bussen gick inte förrän fem och kom fram halv sex, precis när jag måste checka in. Lite onödig stress men det var fortfarande kö när jag checkade in. Blev dock ombedd att gå direkt till avgångshallen så jag kunde inte växla tillbaka de c:a R6 jag hade. Snabbt genom pass- (ute ur Sydafrika!!!) och säkerhetskontrollerna.

Boardingen hade inte börjat ännu så jag gick till baren för att spendera mina rand. Köpte bland annat en Time, den som kom i förrgår – kul! Snart boarding, buss ut till planet, säte långt fram (ej fönster) i ”icke-rökar”-avdelningen men en knapp meter från mig sitter folk i rökaravdelningen och bolmar. Vi lyfte (tråkig Jumbojetstart – känns knappt) c:a en kvart försenade (19:00 JHB-tid). Ställde fram kockan en timme till Kenya-tid. Beräknas landa 23:30 (Kenyatid). Sitter och smuttar på en rom & cola medan jag skriver det här. Är väldigt sömnig men ska försöka börja ”summera” dagböckerna. Middag serveras så småningom, får se om jag orkar något.

Skit helvete fan också! Nu är jag på hotellet och har just kommit underfund med att jag sumpat kameran!!! Jag minns att jag lämnade den i säkerhetskontrollen men minns inte om jag tog den med därifrån. Den kan ha blivit kvar där, i baren, i avgångshallen eller möjligen på planet. Den är väl borta för alltid men jag ska i alla fall skriva till British Airways när jag kommer hem för att se om de kan hitta den. Försäkringen lär väl inte täcka sån slarvighet. Fan, det förstör ju hela hemresan. I alla fall så började jag på dagbokssammanställningen på planet, åt en del av middagen och höll mig vaken tills vi landade halv tolv.

I kontrollkön på flygplatsen träffade jag en svensk familj som bor i Johannesburg. De skulle på semester i Kenya. Ryggsäcken kom ut hel. Kontrollerna gick bra. Växlade US$10 och fick KShs 77:-. Ställde mig i kö vid BA-disken och fick så småningom en hotellrekvisition på Panafric och en taxi-resa dit. Tillbaka får jag ta mig på egen hand. I morgon bitti ska jag ringa El Al och konfirmera biljetten och höra när man ska vara på flygplatsen. På hotellet strax före ett. Ska sova nu men känner mig helknäckt för kamerans skull.

Skrivet 2018: Tro det eller ej, men kameran kom till rätta. Jag kunde så småningom hämta ut den på British Airways kontor i Stockholm. Men det blev alltså inga bilder vare sig från uppehållen i Kenya och Israel eller från hemresan ”med hjälp av tummen” från Köpenhamn till Stockholm.

Johannesburg-(flyg)-Nairobi, sover på Panafric Hotel
Resor: R1,95, Mat: R5,35, Sovplats: R0, Övrigt: R0,20, Summa: R7,50

 

2/5 Hänger med svenska Eva som arbetar som volontär

Både på välgörenhetskontoret och hemma hos henne

Min mjölk var stulen på morgonen så jag fick lov att gå och handla. Efter frukosten gick ajg till Black Sash. Dels för att få reda på Evas telefonnummer och dels för att sitta och lyssna på rådgivningen. När jag kom upp såg jag att Eva var där! Bra. Hon sa att hon skulle komma över på eftermiddagen och hämta kläderna och så skulle jag följa med henne ett tag.

Så lyssnade jag när hon och en annan tjej redde ut hur man skulle skriva ansökningar och intyg för den som kom och sökte hjälp. Det gällde mest sånt som hade med ”pass” eller ”referens”-böckerna att göra, ändringar av namn och etnisk grupp-uppgifter, utfärdande av bok för oregistrerade vuxna, etc och ett fall där det gällde själva uppehället, en kvinna som beordrats lämna Johannesburg inom 72 timmar som överklagade.

Huvudlärdomen jag fått på Black Sash är att ”självständigheten” för Transkei och BoputaTswana drabbar väldigt hårt dem som blir medborgare där och bor och jobbar i Republiken Sydafrika. De förlorar alla rättigheter i Sydafrika, social trygghet osv. Var där ett par timmar.

Gick till posten, ingenting från labbet i Rhodesia. Kris. Åt lunch på Wimpy. På rummet började jag packa, dvs gå igenom vad som skullemed hem och inte. Provpackade ryggsäcken för att ta med till Eva och väga. Lämnade en hel del men hade böcker etc i ryggsäcken. Vill helst inte posta dem.

Läste tidningen ett tag innan Eva kom. Lämnade säcken för att ta med deras våg hit istället. Hon tog hand om kläderna: C-G:s regnställ, våra undertröjor och min mössa. Först åkte vi till en av hennes väninnor som var svenska, gift med en sydafrikan. Schysst. Lekte lite med hennes 3-årige son. Sen åkte vi hem till Thams och vi pratade medan hon lagade mat.

På kvällen skulle hon undervisa i ”skolan”. Hennes svenska väninna och hennes man hade sen ett par år tillbaka anordnat en skola för de svarta som jobbar i hemmen i det området. Två ggr/vecka samlas de (c:a 80 nu) i deras hem för att studera, mest språk. Först deras eget språk med hjälp av svarta frivilliga lärare och sen engelska. Eva undervisade i engelska. De lär sig också skriva och läsa. De använder vanliga skolböcker som de köper själva. De är huvudsakligen äldre som saknar utbildning. De tycker att det är väldigt roligt. Intressant för mamma.

Så kom Micke hem och vi åt och pratade ett tag innan vi åkte tillbaka till Soper Rd. Ryggsäcken vägde 17½ kg. Bra. Då kan jag ha tjocka tröjan i och spara en del jag tänkt slänga. Tog adjö och plockade ihop min tvätt. Kom på att jag skulle tvätta jeansen också och satte igång att sprätta upp uppläggningen jag gjort. Tog en halvtimme. Sitter nu på tvättinrättningen.

En hund som bodde på Soper Rd

Idag hittade jag min lilla anteckningsbok och almanacka som försvann i Vic Falls. De låg i ryggsäcken. Hurra!

 

Johannesburg, Sydafrika
Jo’burg, sover på Soper Rd
Resor: R0, Mat: R6,20, Sovplats: R1,50, Övrigt: R0,12, Summa: R7,82

1/5 Får ett enskilt samtal med Desmond Tutu

Som jag då inte visste något om men som jag tyckte var ”en mycket fin man” 😊

Pallrade mig upp strax före åtta, gick över gatan och ringde SA Council of Churches och fick höra att jag skulle träffa Bishop Tutu (generalsekreterare) på 80 Jorissen St (där jag var och frågade efter Christian Institute). Försökte ringa ambassaden men samma konstiga ton som tidigare. Gick och handlade frukost. Hem och åt. Ringde ”the operator” för att fråga om ambassaden och fick veta att det var ett gammalt nummer. Med det nya numret gick det bra och jag fick veta att jag inte hade någon post. Så gick jag ner på stan. Först till El Al, där den vanliga kvinnan var. Jag fick reda på tider för mina flyg och fick veta flygplatsskatten i Tel Aviv. Inga problem med resan. Tog adjö efter många besök.

Gick till The Star och köpte förra onsdagens nr med notis om nödvändigheten av toalett-apartheid (minister-uttalande). Så gick jag och åt en banana-boats-lunch på Wimpy.

Kom upp till SACC strax före tolv och fick vänta ett tag. Tutu hade presidenten i SACC hos sig och jag hälsade på honom innan han gick. Pratade med Tutu i ungefär en halvtimme. En mycket fin man. Jag kanske skriver ut en intervju på annan plats här i häftet, det viktigaste han sa. Små chanser för fredlig utveckling – förändringarna måste komma snart. Kunde inte säga att han var för sanktioner, pga att det vore illegalt och rummet var avlyssnat, men han var för sanktioner. Han var en bra ”talare”, väl valda ord. Överraskad av att få så mycket som en halvtimme med honom.

Gick till jvgstn. Tåg till Lawley 14:45. Till Pretoria 13:20. Klockan var 13. Jag bestämde mig för Pretoria och polismuseet men ångrade mig i biljettkön. Så intressant var inte museet. Gick till posten och frågade efter poste restantebrevet från labbet i Rhodesia. Nix. Gick och la mig i en park och läste dagstidningar. Stora nyheten: Azania Peoples Organisation AZAPO bildades i helgen av ett antal moderata svarta ledare (däribland Tutu). De förkastar Community councils och homeland-ledare.

Fick en The Star som var en ”Africa Edition” med ”sju sidor nyheter från townshipen och om afrikaner i världen”. Delvis samma som vanliga Star men förstasidan, sporten och en del insidor var klart målinriktade på svarta. Tog kvart i tre tåget till Lawley. Tog några bilder, inte många.

Gick av i Lawley och frågade om nästa tåg till Jo’burg. Kvart i sju!!! Helvete! Hon föreslog att jag gick de 4 km till Lenz där det gick fler tåg. Sagt och gjort. I Lenz kvart över fyra. Nästa tåg kvart över fem. Väl sent med tank på att Mrs Gould skulle hämta mig halv sju men inget att göra. Soweto lika deprimerande med smog. I Jo’burg 18:20, snabbade mig upp till Soper Rd, var där 18:35. Hon kom 18:40 så det gjorde inget.

Åkte ut till Dunkeld i Sandton. De bodde i en lägenhet (!) men en väldigt flott sådan. Maken äldre, prudentlig läkare med inte fullt så radikala åsikter. Mycket trevlig dotter, Philippa – Michaels tvillingsyster – och hennes skolkamrat Susie var där. Vi åt middag. Trevligt samtal hela kvällen. Om min resa, om Sverige (föräldrarna var i Stockholm 1961) och en del om Sydafrika. Jag hade en trevlig kväll. Inte hem förrän kvart i elva. Sker dagbok.

Upptäckte att jag tappat bort Eva Thams adress och telefonnummer. Fan! Hur ska jag nu kunna ringa henne i morgon angående mina kläder som jag inte ska ta hem.

 

Johannesburg, Sydafrika
Jo’burg-(tåg)-Lawley-(lift)-tåg-Jo’burg, 5 mil, sover på Soper Rd
Resor: R1,17, Mat: R3,99, Sovplats: R1,50, Övrigt: R0,69, Summa: R7,35

30/4 Tar tåget söderut för att se en oförfalskad bild av Soweto

Men nedrivna kontaktledningar gör att det tar längre tid än planerat

Uppe rätt tidigt och åt frukost. Försökte förgäves ringa Atler. Gick till station för att ta första bästa tåg till Vereeniging. Kom dit 9:38 och det gick ett tåg 9:40. Jag köpte biljett och sprang ner på perrongen 9:40. En massa människor stod där så jag antog att tåget var försenat. Efter ett tag sa de också i högtalarn att alla tåg var försenade pga att (visade det sig när jag åkte) elledningarna blivit nedrivna (Skrivet 2018: Det har vi väl aldrig varit med om här hemma… 😊 ). Så jag satte mig och väntade.

Kvart över tio kom tåget och jag klev på. Så sa de i högtalarna att det var 9:30-tåget till Pretoria så jag hoppade av. Väntade igen till omkring halv tolv. Då kom ett Pretoria-tåg till. Jag lyckades hitta en tjänsteman att fråga och han sa att tåget gått för länge sen. Nästa tåg var 13:15 även det via Germiston.

Jag gick ut på stan för att äta nåt på en Wimpy el dyl. Men allt, allt var stängt. Antog att Carlton-Wimpy skulle vara öppet och gick ditåt. I närheten ligger en Wienerwald-restaurang som lockat mig tidigare och jag gick dit och åt grillad kyckling och apfelstrudel mit sahne. Mums. Hann precis lagom tillbaka till station.

Andra tågpassagerare

Lite folk på tåget. Satte mig på rätt sida för att fotografera slummen vid Elsburg. Det tog väldigt lång tid att komma till Germiston pga elavbrottet. Alla tåg fick dras igenom området av diesellok. Så kom jag till slumområdet. Slängde iväg några skott som kan ha blivit hyfsade, så plötsligt mötte vi ett tåg och jag missade sista halvan. Lugn resa ner till Vereeniging. Läste Newsweek (fick tag på nya på jvgstn) och tittade på utsikten. I Vereeniging såg jag att nästa tåg gick 1 ½ timme senare.


Bilder från tågresan till och från Vereeniging

Gick ut på stan. Promenerade omkring (såg en park reserverad för vita) och letade efter ett ställe att äta banana boat eller liknande på men hittade inget. Tillbaka till jvgstn där jag köpte en glass, läsk och godis. Väntade på tåget som bara hade en vit vagn.

Park enbart för vita

Reste upp genom mycket vackert, höstgult jordbruksområde. Så kom vi till townshipen, först asiatiska Lenasia som inte gjorde något särskilt intryck. Så Soweto. Vi åkte genom det länge, länge. Ibland jordvallar eller trädalléer som skymde men ibland såg man bra. Ibland var husen alldeles intill järnvägen. Huvudintryck: En otrolig smog/rök låg över området och gjorde ibland sikten nästan obefintlig. Från praktisk taget varje hus bolmade det ur skorstenen och resultatet var deprimerande. Liksom montoniteten och den ibland fruktansvärda ”bostads”standarden. För mörkt att ta bilder tyvärr men ett mer givande ”besök” i Soweto än rundturen.

Åt ute innan jag gick hem. Ringde Goulds, kommer och hämtar i morgon 18:30. Pratade länge med Tom (som åker till CT i natt) och läste en lång rätt bra artikel han skrivit. Kom i säng väldigt sent.

Jo’burg-(tåg)-Vereeniging-(tåg)-Jo’burg, 13 mil, sover på Soper Rd
Resor: R3,26, Mat: R4,91, Sovplats: R1,50, Övrigt: 1,25, Summa: R10,92
Johannesburg, Sydafrika

 

 

29/4 Går på rugby-match

Mitt första möte med denna mycket märkliga sport

På morgonen skrev jag gårdagens dagbok medan jag åt en yoghurt till frukost. Sen gick jag ut i Hillbrow. Växlade en resecheck på banken och köpte frimärken på posten. Tittade efter nya Newsweek som inte kommit. Tillbaka hem.

Gick igenom alla gamla tidningar jag samlat på mig, tog ut dem i solskenet och plåtade av det som var intressant (bl.a. en framsida av varje dagstidning). Lagade, före en gångs skull, en stadig lunch. När jag ätit färdigt försökte jag diska men tjänarna insisterade på att göra det.

Sen gav jag mig iväg mot Ellis Park och rugbyn. Det tog bara 20 min att gå. Gick runt arenan för att se vilka prisalternativ som fanns. (R3 och R2). Köpte R3-biljett med solen i ryggen. Rätt mycket folk redan. Klättrade upp och satte mig högst upp. Såg bra.

Först match mellan två universitetslag. Efter att ha tittat ett tag bad jag en kille bredvid förklara för mig. Han var trevlig och lärde mig så pass mycket att jag tyckte jag fick ett grepp om vad det gick ut på. De unga transvaalarna utskåpade Oranje Vrie Staatarna med 51-0. Sen kom B-lagen i en jämn match 19-17 till fristaten. Huvudmatchen vann Transvaal med 33-21 eller nåt sånt.

De yngstas spel var rätt ”vackert” men sen blev det tuffare och tuffare. Kul att se när de klumpade ihop sig. Häftiga rusningar till baslinjen. De slet och drog i varandra så tröjorna gick sönder. Ovanligt: pausen var bara några minuter och spelarna stannade på plan. Ingen coach i närheten av plan .Crazy sport – bollen t.ex. studsade helt oberäkneligt ibland. När de skulle lägga upp bollen för en free-kick kom bollkallen med en hink jord och spelare gjorde en hög att ställa bollen på.

Jag går inte in på reglerna i detalj här men väsentligt är hatt man inte får passa framåt. Det kan vara en stor fördel att sparka ut bollen så de andra får inkast – om man på så sätt flyttar spelet uppåt plan. Publiken var stor och engagerad. I närheten av mig satt en Fristatare som förde ett himla liv. En bit bort åt andra hålet en upphetsad Transvaalare. Jag försökte ta några bilder av dem (exponeringen osäker).

Efter fyra roliga timmar gick jag hem och knallade snabbt förbi alla bilar i den fruktansvärda trafikstockningen. På vägen hem köpte jag ananas och glass som jag blandade till en god middag. Spenderade kvällen på rummet med dagbok, tidning, etc.

Mindre än fyra dygn kvar till take-off!

Johannesburg, Sydafrika
Jo’burg, Sover på Soper Rd
Resor: R0, Mat: R1,21, Sovplats: R1,50, Övrigt R0,12, Rugby R3,30, Summa: R6,13

28/4 Äter onyttigt och går på bio

Bokar också tid med denna ”Bishop Tutu”

Gick upp strax efter sju och gick ut utan frukost. Gick ner till posten för att ringa mamma. Klockan var åtta = sex hemma så hon borde inte ha gått till jobbet ännu. Men en yrvaken Per svarade. Mamma var bortrest till på söndag. Jag bad honom hälsa att jag mår bra och att jag kommer hem som planerat. Jag ska skicka ett brev till mamma idag. Ringde Bishop Tutus nummer och talade med hans sekreterare. Han var upptagen ända till onsdag men han klämde in mig klockan tolv på måndag. Då hade jag tänkt åka till Pretoria men det går ju att ändra. Försökte ringa Atler men inget svar. Försökte ringa ambassaden i Pretoria men inget resultat. Gick tillbaka till Soper och åt frukost, skrev gammal dagbok, läste morrontidningar, skrev brevet till mamma etc.

El Als kontor
En gatumusikant
Så kan man också bära

Vid lunchtid gick jag ner på stan igen. Växlade en resecheck (nu börjar det besväret igen). Gick till El Al, men ingen där! Postade brevet till mamma, satte mig på OK:s bar med en kvällstidning och en burgare. Gick till El Al igen (14:00 och 14:45) men fortfarande ingen där. Sket i det. Letade efter PFP i telefonkatalogen men hittade dem inte. Gick upp till Hillbrow och handlade mat (vad jag kände för med efterrätt och choklad och allt). Var på rummet ett kort tag innan jag gick på bio för att se ”One on one” – en basket/kärlekshistoria. Först en timme förfilm/reklam/förhandsvisning. En rätt lång förfilm(bra gjord) om vad som kan hända barnen när mamman jobbar – småpojkar blir upptäckta av bögar, flickor blir våldtagna, smågrabbar stjäl och blir tagna, spädbarn råkar ut för olyckor, etc. Och så visade den på bristen på daghem – för alla raser. Det slutade med en uppmaning att gå med i välgörenhetsarbetet för barn (kan inte staten göra nåt?).

Så var det paus innan lite mera reklam. Själva filmen var rätt bra (men inte bättre än Rocky som reklamen sa). Den var underhållande och hade en del riktigt starka scener. Efteråt gick jag hem men kom inte in på rummet. Tom och jag har ett ställe att gömma nyckeln på och jag hade lagt den där när jag gick men nu hittade jag den inte. Och Tom var borta och dörren låst. Och min mat på rummet (man kan inte ha maten säkert i kylskåpet, då betraktas den som allmän egendom). Jag satte mig i ett annat rum och lyssnade på musik (de hade en stereo där). Efter en halvtimme gick jag ut och kände igen – och nu hittade jag nyckeln! Strax efter kom Tom. Klumpiga jag! Åt fruktcocktail och vaniljsås till middag. Lyssnade på skivor och snackade. Gick till sängs vid tiotiden och skrev vykort till Kenta Almqvist och Birre.

 

Johannesburg, Sydafrika
Jo’burg, sover på Soper Rd
Resor: R0, Mat: R4:74, Sovplats: R1,50, Övrigt: R0,34, Bio: R2,50, Summa: R9,08

27/4 Får äntligen tag på Father Nkoane

Som tipsar om ytterligare en oppositionell präst – en ”biskop Tutu”….

Sov så länge jag kunde. Igår kväll kom en annan kille som skulle sova i mitt rum för en natt. Han störde inte alls. När jag vaknat gick jag direkt över gatan för att ringa 10:05. Först var det upptaget i 5 min. Sen var det fel på apparaten. Till sist kom jag fram – och fick tag på Father Nkoane. Fick tid att komma till honom kl 15 idag. Fint.

Gick tillbaka, duschade och åt frukost. Halv tolv gick jag ut. Först gick jag till  National Tourist Board för att höra om de visste nåt om rugbymatcher. De var mycket hjälpsamma och lyckades ta reda på att Transvaal möter OFS på lördag em här i Jo’burg. Men undrar om det vore bättre att åka till Pretoria, kanske mer publik där.

Gick så till Standard Bank. Ingen av de jag haft att göra med tidigare (Miss Driscoll) var där. Först tjafsade de en massa om växlingskvitton etc för att se var jag fått mina rand ifrån men sen sa de att de kunde skicka pengarna. Jag fick ett kvitto och en kopia på det. Gick för att hitta nånstans att fråga om rugby. Hamnade på The Stars kontor där jag fick höra om samma match som lär få mycket publik.

Klockan var halv två och jag gick på en Wimpy-bar och åt en banana boat och läste Voice (kristen svart tidning). Strax före tre var jag på S:t Marys Cthdrl och efter att ha väntat tio min fick jag träffa prällen, Dean of Johannesburg i Anglican Church. Vi hade ett ganska kort samtal, han var mycket upptagen. Han trodde att det kunde bli en fredlig övergång om man med fredlig menade som i Namibia, men ansåg det troligare att det blev en helt igenom blodig, våldsam förändring. Han talade om de vitas omedgörlighet och hur oacceptabelt han fann apartheid. Han kände sig desperat eftersom han inte (som pacifist) kunde ta ställning för de som beslutat sig för väpnad kamp men heller inte kunde se det nuvarande systemet fortgå. Han ansåg att den vita holländska reformkyrkan ägnade sig mer åt ideologiska motiv än teologiska kristna motiv. På frågan om vad vi kan göra utomlands, sanktioner etc, tänkte han länge och sa sen att detta fick inte publiceras pga myndigheternas tänkbara reaktion. Han ansåg att sanktioner var ett mycket starkt vapen. Han nämnde sport som ett exempel och ansåg att Sydafrika nu nästan uppnått idealet i det anseendet. Han slutade med att ge mig telefonnummer till en Bishop Tutu som om jag förstod rätt är president i South African Council of Churches. Ska försöka få tag på honom Jag tog farväl och gick hem och handlade mat.

Upptäckte att jag inte har så där fruktansvärt mycket pengar nu, inkl resecheckar. Men det ska räcka hem. Och t.o.m. för lite extra utsvävningar så här på slutet. På rummet skrev jag brev till Dr Pittaway och sa att jag skickat pengarna och bifogade kopia på kvittot. När jag satt och skev dagbok kom Tom från USA och sa att vi måste flytta ihop. Efter lite diskussion singlade vi slant och kom fram till att jag flyttade upp till honom. Snopet att bli av med ”enkelrummet” men jag visste ju att det skulle komma. Läste tidningen på kvällen. T o m riktigt trevlig.

 

Jo’burg, sover på Soper Rd
Resor: R0, Mat: R4,48, Sovplats: R1,50, Övrigt: R0,47, läkarräkning: R58,82, Summa: R65,27
Johannesburg, Sydafrika

26/4 Träffar en trevlig oppositionell vit kille

Och får en oväntat hög räkning från läkaren på sjukhuset i Rhodesia

Gick upp först när jag måste (har blivit lat) för att ringa Father N (vid tiotiden). Fick förstås inte tag på honom. Försökte ringa Mrs Gould men hon var inte inne. Ringde vandrarhemmet, de skulle inte in till stan så jag fick komma ut och hämta breven. Åt frukost. Gick ner på stan.

Gick till bokhandeln jag hört om på Black Sash och de hade två av böckerna. Jag köpte båda för att ev posta hem. Rätt dyra, men va fan? De satte upp mig på sin mailinglist för ”Africana”-böcker.

Vandrarhemmet i Townsview där jag bodde tidigare

Tog bussen till Townsview, var bara in och hämtade breven och tog samma buss tillbaka. Ett brev från C-G, han kom hem bra, flög Kbh-Sthlm. Rigorösa säkerhetskontroller inkl ryggsäck i Nairobi och Tel Aviv. Två brev från Dr Pittaway. Vävnadsprovet ännu inte klart, resultatet skickas till Sverige. Och så skickade han en räkning (borde ha anat det). Men så hög: $46! Vad gör man annat än betalar. Gick till posten och bad om hjälp. Jodå, jag kunde skicka per post sa de. Tills de fick höra att det var över R50:-. Då gick det inte. Jag ska gå till banken (gamla kära Standard Bank på Fox St) i morgon så får vi se vad de kan göra.

Ringde S:t Mary’s Cathedral igen – försök kl 10:05 i morgon blev svaret. Ringde Mrs Gould, pratade med Michael, hennes son, och bestämde att han skulle komma och hämta mig kvart i sju. Skrev vykort till T.D. Gick till El Al, vanliga kvinnan inte där, vakten sa att strejken är över. Skönt! Gick och satte mig i en park med tidningarna. Vid fyratiden gick jag till svarta bussterminalen, Diagonal St, och Westgate-stationen. Tog en del bilder. Inte så mycket folk som jag väntat mig.


Bilder från buss- och tågpendlarnas väg hem till sina bostäder i Soweto och andra townships

Vid fem gick jag hemåt, handlade en liter mjölk. Läste tidningen på rummet i väntan på Michael. Resten av familjen var borta så vi gick på en restaurang i närheten. Han var absolut det radikalaste jag träffat so far i Sydafrika. Gick på universitetet nu men skulle söka sig över till England om ett år. Var aktiv i Wits, rag-aktiviteter. Hade arbetat för PFP (Progressive party) men tyckte inte de fyllde nån större funktion och var delvis fel ideologi. Var pessimist (våldsam revolution) om framtiden. Tyckte Butelezi var en marionett. Ogillade afrikaaners. Skulle åka runt i Europa, inkl Sverige. Fick min adress. Jättetrevlig kille. Synd vi inte möttes tidigare. Han hade tagit mig med till kompisar och Rag-fester mm. Nu måste han koncentrera sig på examen och på måndag åka till Natal.  Rekommenderade mig att gå och se en rugby-match (hade tänkte på det i alla fall). Enda tänkbara i Pretoria på lördag em. Ska försöka skaffa biljett. Han var med ”hem” ett tag innan han måste gå och jag skrev det här innan jag gick och la mig.

 

Jo’burg, sover på Soper Rd
Resor: R0,70, Mat: R0,32, Sovplats: R1,50, Övrigt: R0,37, Böcker R15,80, Summa: R17,99
Johannesburg, Sydafrika

25/4 Går på teater och ser musikalen Grease

Och gör nya fruktlösa försök att komma fram på telefon

Låg och drog mig länge i sängen på morgonen. Efter att ha ätit frukost gick jag ner till station och ringde St Mary’s Cathedral. Kom fram men Father Nkoane  var inte där, skulle återkomma senare på dan. Kom fram på Bishop Manas Buthelezi’s nummer men han var i Amerika till nästa månad. Inget svar på Teffi Atlers nummer.

Bläddrade i telefonkatalogen för att få fram nummer till svenska fabriker häromkring. Innan jag började ringa (kände mig nervös för det också) gick jag till turistinfon och frågade om fabriker men de sa att alla firmor slutat ta emot besökare. Bra ursäkt för att inte ringa…

Äldre bebyggelse

Gick till Computicket och köpte en biljett till rockmusicalen ”Grease” för ikväll. Kollade att det tog ungefär 40 min att gå mellan teatern (His Majestys på Commissioner St) och Soper Rd. Handlade mat på OK och Checkers och gick hem. La mig och läste tidningen och vilade. Tog tempen men hade bara 37,1.

Gick över gatan och ringde halv fyra men fortfarande var prällen inte där. Ska försöka i morgon mellan 9:30 och 11. Fortsatte läsa tidningen och skrev dagbok. Klockan är nu halv sex och jag ska börja laga mat och diska ur campingköket. Åt en bamsemiddag (6 små biffar och ris och stekt äpple).

Innan jag gick till teatern ringde jag vandrarhemmet och pratade med André. Han sa att jag hade tre brev som väntade på mig. Eventuellt skulle han åka in till stan i morgon och ta med sig breven. Jag skulle ringa på morgonen och höra.

Gatubild

Gick genom kvällstomma stan till teatern. Köpte en lyxig konfektask att mumsa på. Var där en halvtimme innan det började. Inte särskilt mycket publik. Bra föreställning. Musiken blandat rockig och lugnare men bra. Det rockiga var väldigt bra. Själva storyn var väl så där, men rätt rolig. De spelade väldigt bra, med utsökta parodier på ”stilen” som var då. De hade en riktig bil som de körde med på scen. Väl värd pengarna. Kom hem vid halv tolvtiden. Hade lämnat värdepåsen och allt annat hemma med tanke på den sena timmen. Bläddrade i programmet innan jag la mig att sova.

 

Jo’burg, sover på Soper Rd
Resor: R0, Mat: R4,25, Sovplats: R1,50, Övrigt: R0,32, Teaterbiljett: R4,95; Summa: R11,02
Johannesburg, Sydafrika

24/4 Besök på välgörenhetsorganisation och hemma hos svenskt par

Och dagboksanteckningarna börjar bli väääldigt utförliga – nu också med handlingslista 🙂

Sov ganska länge och var ändå trött på morgonen. Åt frukost och gick sen direkt till Black Sash. Blev väl mottagen. Presenterades för en svenska som arbetade frivilligt där. Hon bjöd hem mig till dem, skulle komma och hämta mig halv sex. Sen satt jag och pratade om Black Sash med en kvinna, dess historia, finansiering, förhållande till myndigheterna. Mycket intressant. Jag fick en del skrifter av dem och tecknade en prenumeration på deras tidskrift. Sen satt jag och lyssnade på deras rådgivare. Det var en lugn dag sa de.

Jag hörde en kvinna som hade problem med en skilsmässa som hon inte hade något papper på – hon kunde inte få någon hjälp. Och så en man som ville ändra sitt efternamn i referensboken, det hade blivit fel när han först fick den. De hjälpte honom med att skriva en ansökan för honom och hans fru och intyg som släktingar skulle skriva på. Ett ärende där de kunde göra verklig nytta. En kvinna som jag pratade med där gav mig sitt telefonnummer för att jag skulle kunna komma och äta hos dem nån gång.

Gatubild

Gick från kontoret vid ett-tiden. Kände mig sömnig och matt. Börjar bli rädd att det är sjukdomssymtom. Gick till OK och köpte mjölk, ägg, bananer (ingen mat för ikväll eftersom jag är bortbjuden) schampo, dasspapper och diskkuddar. Gick hem och duschade, tvättade håret. Gick till näraliggande tvättinrättningen och tvättade så gott som allt jag hade. Läste tidningen medan jag väntade. Kom tillbaka halv fem.

Tidningsförsäljare

Satte mig utanför huset och läste tidningen i väntan på att de skulle komma. Det tog mig i bil till deras hus i Melville där jag spenderade några timmar. Konstigt det kändes att prata svenska i början. Han var här på ett treårskontrakt för sitt bolag, Svenska Fläktfabriken. De skulle åka hem om några månader.

Hon var rätt kritisk mot Sydafrika, om än inte som svenska tidningar. Han var inte så kritisk, om än inte helhjärtat positiv. Vi pratade så där lite allmänt om Södra Afrika, om min resa, etc. Hade trevligt. De skjutsade mig tillbaka till Soper Rd. När de åkt kom jag på att jag skulle fråga Eva om vad jag kunde göra med kläder som jag inte ville ta med hem.

Jag gick upp till ett apotek på Pretoria St som har en telefon, ringde och hon sa att det finns insamlingar inför vintern i Soweto och hon skulle gärna ta emot om jag hade nåt. Ska höra av mig innan jag åker.

Skrev dagbok och gick och la mig. Rätt sent och inte så trött. Inbillar mig nog bara sjukdomar. Magen nästan bra men inte riktigt.

 

Jo’burg, sover på Soper Rd
Resor: R0, Mat: R0,82, Sovplats: R1,50, Övrigt: R2,83 (tvätt mm), Pren på SASH: R3, Summa: R8,15
Johannesburg, Sydafrika

23/4 Lyckas inte med mycket jag företar mig

Men några fina bilder från tv-tornet blev det i alla fall.

Efter att ha gjort mig klar på morgonen gick jag till station för att ta ett tåg till Vereeniging och plåta när jag åkte igenom townships på vägen. Men det gick bara tre tåg om dan såg jag på tavlan och nästa först vid tretiden.

Gick ut på stan, gick ner till Diagonal Str. Inte mycket folk så här på en söndag, men ändå så annorlunda från ”vita” Jo’burg.

Gatukök

Gick ner till en jvgstn på Soweto-linjen. Hoppas jag kan ta mig mod att gå hit en vardag. Borde bli bra bilder.

Tillbaka på station vid ettiden. Ringde mina nummer igen. Kom fram på Brian Browns nummer men fick veta att han flyttat till England i förra månaden, med legalt utresetillstånd. Fan också. Inget resultat på de andra tre numrena. Satte mig på station och lusläste söndagstidningarna (faktiskt många intressanta artiklar) i väntan på tåget som skulle gå 15:40. 15:30 gick jag för att köpa biljett och upptäckte då vilket nöt jag varit. Till Vereeniging kunde man åka två vägar med skilda tidtabeller. Och jag hade tittat på fel. Och det hade gått ett tidigare tåg på rätt linje. Fool! Nå, vad gör man. Jag gick ut på stan , till Joubert Park. Satt och tittade på schack ett tag, läste tidningen.

Vid femtiden gick jag och åkte upp i Strijdom Tower för att titta på solnedgången.

Kul att se stan så här från ovan nu när jag hittar så bra och känner igen en massa platser. Blev slösaktig och spelade på ett racerbane-TV-spel, spenderade 40c. Gick hem och plockade ihop min tvätt för att gå till en närliggande automattvätt men kom på att jag inte hade något tvättmedel. Fan. Och inte gick det att köpa. Lagade mat och åt tills jag storknade. Läste tidning och skrev dagbok.

 

Jo’burg, sover på Soper Rd
Resor: R0, Mat: R1,34, Sovplats: R1,50, Övrigt: 0,95, Summa: R3,79
Johannesburg, Sydafrika

22/4 Gör ett andra besök på den stora mässan

Efter resultatlösa försök att komma i kontakt med apartheidmotståndare

Sov länge. Drog ut på allting på morgonen – åt frukost, ”duschade”, läste tidningen, skrev dagbok för igår. Vid ett-tiden betraktade jag mig som färdig och gick ut i det solklara men kyliga vädret.

The Voice – en ekumenisk apartheid-kritisk tidning

Gick till stationen för att ringa. Helnervös när jag började. Fick inte tag på någon enda (inget svar, någon annan svarade, ingen ton alls). Blandade känslor. Nervositeten släppte men jag började snart känna mig desperat. Skulle jag inte få tag på en enda? Vad hade jag då här att göra?

Bestämde mig snabbt för att åka ut till Rand Show igen, delvis för att få se Hammondskraal-poliserna massgymnastisera. Idag var det mycket mer vita besökare och färre svarta skolbarn. Gick till en del paviljonger jag inte såg igår – Rhodesia, Frankrike, Tyskland, Taiwan.

Den intressantaste var SADF:s, försvarets, utställning inom- och utomhus. Såg också Husqvarna motorsågar demonstreras. Såg en diashow om Sydafrikas historia.

Tittade ett tag på Trompoppies men tröttnade och gick från Arenan och strövade runt ett tag. När jag kom tillbaka hade polisgymnasterna redan hållit på ett tag. Synd. Jag hann inte få några bra bilder. Men kul att se. 500 snörrätt uppställda göra samma armar uppåt sträck, etc.

När det var slut drog jag hemåt. Handlade lite mat på vägen. Behöver skaffa dasspapper, hårschampo, scotchbrite, snarast men butikerna stängda och i morgon är det söndag. Innan jag gick hem försökte jag ringa från station igen. Ingen lycka.

På Soper Rd lagade jag mat och skrev det här. Ska läsa dagstidningen och lägga mig tidigt. Trött. Sen trasslade blixtlåset i min sovsäck och jag lyckades nästan förstöra det helt när jag mixtrade med det. Efter en timme var det i alla fall okej.

 

Johannesburg, Sydafrika
Jo’burg, sover på Soper Rd
Resor: R0,70, Mat: R1,45, Sovplats: R1,50, Övrigt: 2,07, Summa: R6,02

21/4 Byter boende och besöker stor mässa

Och tampas med inre motstånd mot att kontakta oppositionella som jag fått tips om

Ungefär kvart över åtta ringde telefonen (jag sov) och André svarade. När han lagt på sa han att det var Valery men att hon skulle ringa igen vid tiotiden. Sov ett tag till – väldigt trött. Gick upp och åt frukost, packade och la mig att läsa tidningen i väntan på samtalet. Framåt tio ringde telefonen en massa gånger men det var inte Valery. Antagligen fick hon upptaget när hon försökte. Jag väntade och väntade.

Kvart i tolv gav jag upp och tog mitt pick och pack och åkte för att flytta in på 52 Soper Rd. Bytte buss inne i stan och kom ända fram. Fick ett dubbelrum på bottenvåningen som ingen annan bodde i just då. Skåp och handfat på rummet. Köket sämre än vandrarhemmets. Ingen dusch, men i ett badkar en slanganordning som skulle ersätta dusch. Inget dasspapper på ena toaletten. Men – framförallt – läget är bra. 5-10 minuter till Hillbrows köpcentrum. Stort Checkers snabbköp öppet till 20:00.

Pensionatet på 52 Soper Rd – foto Mats Rundkvist 1978
52 Soper Rd Foto Google Street View 2013 

Gick till tillhörande hotellet tvärs över gatan och ringde till Dillons nummer men inget svar. Gick till ett av de många snabbmatställena och åt två goda crépes.

Gick till stationen och tog en buss ut till Rand Show. Utanför ingången myllrade det av svarta poliser med automatkarbiner. De skulle ha nån sorts exercis.

Överallt myllrade det av folk, särskilt svarta skolbarn.

På arenan var det hästhoppning. Strövade runt och tittade på de olika utom- och inomhusstånden. Såg ut ungefär som S:t Eriksmässan (som jag aldrig varit på). Stånd för Electrolux och Husqvarna. Polisen hade ett sabotage-stånd. Bibelstånd fanns också. Nöjesfält.

Gick till arenan och såg avslutningen av drum majorettes tävling.

Sen kom 500 ”Bantu-poliser” från polisskolan i Hammondskraal. Rena militärparaden. Typiskt befälsgastande snubbe kommenderade. Jag tog en massa bilder.

Sen var det dags för de flygande Fiaterna. Hälften Fiat-reklam och hälften stunt-bilcirkus. Hopp, hopp med brinnande bil som landade på en massa vrak.

Körde genom eld med kille som tog eld. Körde på två hjul. Men roligast var nästan sättet de körde omkring på med häftiga sladdar. När det var slut åkte jag in till stan igen.

Handlade mat innan jag gick till rummet. Läste tidningen, lagade mat, skrev dagbok och kände mig väldigt trött. Ringde också till Patricia och sa farväl och la mig halv tio. Känns väldigt motigt att ”behöva” göra de här kontakterna med svarta nationalister. Jag måste överkomma det.

 

Jo’burg, sover på Soper Rd
Resor: R1,30, Mat: R6:05, Sovplats: R1,50, Övrigt: 1,25, Summa: R10,10
Johannisburg, Sydafrika

20/4 Det börjar bli kallt i Johannesburg

April är ju höst där nere

Sov gott och länge men ändå inte utsövd. Åt några smörgåsar till frukost. Tog halvelvabussen in till stan. Kände mig snart hemtam med gatorna etc. Kallt, kallt och grått.

Först gick jag nyfiken till El Al. Den trevliga kvinnan och livvakten kände igen mig och hälsade glatt. Hon kollade snabbt och fick reda på att min reservation TLV-CPH blivit confirmed. Toppenskönt. Men sen berättade hon att El Al-personal strejkar just nu och inga flyg går sen tre veckor (undrar hur det gick för C-G?). Om de fortfarande strejkar när jag ska åka blir jag ombokad på andra bolag för samma pris. Ska kontakta dem den 28/4 för besked. Hoppas att strejken är över då.

Gick sen till Air Rhodesia för att lösa in min Bulawayo-Jo’burg-biljett. Men de hade inga pengar så jag skulle komma tillbaka på eftermiddagen. Så försökte jag ringa numret där Patricia skulle vara men fick inget svar. Gick upp till Berea och Soper Rd för att titta på det omtalade stället där man bor för R1,50 per dag. Såg hufssat ut och mycket bättre läge än vandrarhemmet – som ju kostar R1,90/dag inkl bussresorna. Flyttar nog dit i morgon. Strövade runt lite i Highpoint.

Gatubild

Tittade på anslagstavlorna trots att jag inte kan använda dem (pga stämpeln i flygbiljetten). Funderar så smått på att gå och se ABBA the movie. Funderar allvarligare på att se Grease – en teatermusical med rock’n’roll från 50-talet. Känner en undermedveten motvilja mot att sätta igång att kontakt de män jag fått telefonnr till av Father Louis Peters. Gick till Wimpy och åt (lyxigt).

Det blev aldrig något biobesök

Satt i en park i kylan och läste tidningarna. Gick till Air Rhodesia och fick mina pengar. Tänkte gå till de ”afrikanska” kvarteren kring Diagonal St och plåta lite vid ”sluta-jobbet-tiden” men det var alldeles för mörkt, helmulet och lite regnigt.

Gatuartist

Drev omkring lite innan jag tog en buss ut och åt en hamburgare i Townsview, Burger Ranch. Hade köpt fruktsallad och vaniljsås på OK i stan för supé. På vandrarhemmet ringde jag Pat som sa att hon skulle ringa Valery på ett annat ställe och be henne ringa mig för att bestämma en tid i morgon att träffas för att åka till Rand Show – deras S:t Eriks-mässa. Hade tänkte gå dit i alla fall. Men ännu har inte Valery ringt. På vandrarhemmet bor två tyskar som res ner längs östkusten. Och så André som jag mötte innan jag åkte till Rhodesia. Läste tidningen omsorgsfullt och skriver det här. Måste också försöka skriva luckan som uppstod när jag var på sjukhuset.

 

Johannisburg, Sydafrika
Jo’burg, sover på vandrarhem
Resor: R0,70, Mat: R4,50, Sovplats: R1,20, Övrigt: 0,27, Summa: R5,47

19/4 Lyckas lifta över 80 mil

Och kommer nu ”hem” till Johannesburg som känns väldigt bekant och hemtamt

Väcktes av röster och tramp kvart i fem efter att ha sovit hyfsat. Gick upp, packade, åt lite frukt, läste Newsweek och tog farväl på station när det börjat ljusna lite. Började gå mot konvojplatsen men fick lift med en polis. Var där redan trekvart före konvojen skulle gå (7:00).

De första bilarna hade inte plats men ganska snart hittade jag en med ett medelålders par och en liten grabb som var villiga att a mig med. Det vare en stor konvoj – 40-50 bilar och det gick inte särskilt fort. Längs vägen såg vi en giraff som sprang längs vägen instängd av stängslen längs sidorna.

Den stackars vettskrämda giraffen. I Sverige kan det vara älgar – här giraffer 🙂

Hade svårt att hålla mig vaken. Trevliga människor. Hon född i Sverige men kom hit när hon var tre år. Vi stannade i Bubye River och jag åt en sandwich och drack en läsk för att göra av med rhodesiska mynt. Strax innan Beit Bridge var några åsnor på vägen och fick en husvagnsbil att bromsa och göra in i ett broräcke. Inte så allvarligt.

Gränserna gick som smort. Med ett undantag – Sydafrikanerna stämplade ”not refundable” i min biljett Jo’burg-Nairobi. Så nu är jag så illa tvungen att använda den. Men det skulle jag väl ändå ha gjort i alla fall. Vi stannade för en öl i Messina. Från och med nu var det kul att känna igen en massa platser där jag stått och liftat på vägen norrut. De tjafsade en massa om var de skulle äta och var det skulle sova. Vi åt en bit söder om Louis Trichardt, dvs jag tog en öl. De bjöd på ägg, mackor, kyckling, skinka i bilen så jag var riktigt mätt. Vid fyratiden var föraren trött och de släppte av mig söder om Potgietersrus för att själva sova där.

Jag stod en timma och skulle snart gå in och hitta någonstans att sova när en bil stannade och föraren vill sälja sin ”R100:- klocka” till mig för R10 för att få pengar till bensin. Han verkade skum så jag lät honom åka och snart kom en trevlig rhodesier som skulle till Pretoria. Toppen – då kan jag ta tåget till Jo’burg. Aldrig trodde jag att jag skulle vara där till kvällen. Han var väldigt pro-afrikansk. ”Skulle stödja gerillan om de bara slogs mot de vita och inte hade ihjäl en massa av sina egna.” Hade blivit förhörd i fem dagar av sydafrikansk säkerhetspolis när han bodde där efter tips av sin egen bror och blivit stämplad som kommunist och flyttat tillbaka till Rhodesia.

I Pretoria träffade jag en massa nyfikna soldater, hamnade på fel tåg – ett snälltåg. Konduktörn gillade det inte men gjorde inget. Kom till Jo’burg 21:42. Missade alltså 21:40 bussen och sitter nu och väntar på 22:35 bussen.

 

Fort Victoria/Masvingo, Rhodesia/Zimbabwe – Johannesburg, Sydafrika
Ft Vic/Masvingo-(lift)-Potgietersrus/Mokopane-(lift)-Pretoria-(tåg)-Jo’burg, 83,5 mil
Resor: R1,49, Mat: R0,50, Sovplats: R1,20, Summa: R3,19

3/4 Besöket i Rhodesia börjar i krigets tecken

Men fortsätter med att jag får bo hemma hos en förhållandevis liberal vit familj

Svårt att sova, början av natten var varm och fuktig. Bättre på slutet. Vaknade av mig själv tio över fem. Skit! Snabbade mig på. Skulle äta cornflakes och mjölk men mjölken var sur. Gick halv sex, portiern sov.

Gruvan i Messina i gryningen

Gick ut på vägen och en bit bort. Inte en bil åt det håller.

Sjukhus i Messina

Strax före sex kom en i alla fall, och stannade. En kille från SWA* som tjänstgjort som antiterroristpilot där i fem år och som skulle upp till Rhodesia nu och slåss där. Han skulle till Salisbury så jag tänkte byta bil i Beit Bridge. Jag hade inte några problem vid någondera gränsen. Jag hade gömt undan pengar för att smuggla in i Rhodesia men jag behövde varken visa några pengar eller fylla i valutadeklaration. Flygarn hade en massa papper att fylla i eftersom han åkte dit permanent. Jag fick uppehållstillstånd till den 18/4.

Klockan började närma sig sju när konvojen skulle gå från Beit Bridge så vi stressade. Kom dit ett par minuter före så jag bestämde mig för att stanna med honom. Ett 20-tal bilar ingick i konvojen. Tre pickups med kulsprutor bakpå utgjorde beskyddet. Ett antal äldre vita snubbar i kamouflageuniform och med maskingevär drällde omkring. Bossen samlade oss för kort genomgång först om vad vi skulle göra och inte göra. Så bar det iväg i 80-100 km/tim.

Flygarn frågade mig om jag använt en pistol någon gång. Inte? Då ska jag visa dig och så instruerade han mig på en 9 mm armépistol. Själv hade han en .44 revolver. Rätt obehagligt men spännande. Om vi blev attackerade och måste stanna skulle vi slänga oss i diket och jag skulle ta av min röda tröja**… Men ingenting hände förstås. Vi hade paus på ett ställe och jag åt några mackor och drack kaffe. I Fort Victoria upplöstes konvojen och vi åkte på egen hand till Salisbury***.

Längs vägen till Salisbury

Landskapet var rätt monotont, flackt bushlandskap. Ibland några berg. Soldater här och där längs vägen. Privatbilar med maskingevärspipor stickande ut ur fönstret. Han berättade en hel del om krig och sådär. När jag kom till Salisbury gick jag till informationsbyrån, tog några broschyrer och fick reda på var vandrarhemmet låg.

Gick däråt i den fruktansvärda värmen är plötsligt en bil med en kvinna och en tjej stannar och vinkar till sig mig. De frågar vart jag är på väg, varifrån jag är och om jag vill bo hos dem en natt. Ja, tack, säger jag och hoppar in. Så hamnar jag hos familjen Dillon i deras stora villa med flera tjänare. Efter att ha duschat pratar jag med dem och olika personer som kommer på besök. De verkade rätt schyssta. Väldigt liberala som de sa själva. Tyckte Sydafrika var fel. Men de hade förstås ingen sympati för terroristerna. Många afrikaner var dumma men det fanns bra också. De hade svarta vänner och barnen gick i blandade skolor. De verkade schyssta mot sin tjänare. Jag hade trevligt och var glad att jag tackat ja.

På onsdag kan jag få lift med fadern till Bulawayo. Han kom hem från jobbet i svart kostym (!) men bytte snabbt till ledigare kläder. Han verkade rätt schysst men visade sig vara mindre liberal än dem och tyckte inget vidare om svarta. Vi åt kvällsmat och satt och pratade om Sverige och Afrika och Rhodesia. Några av tjejens (Valery) kompisar var där också. En kille på universitetet ska visa mig det i morgon. På förmiddagen ska deras chaufför ta mig till de afrikanska townshipen! Jag måste säga att Rhodesia verkar schysstare mot de svarta än Sydafrika. Man får t.o.m. gifta sig med dem om man är vit.

* SWA=South West Africa = nuvarande Namibia
** Det här minns jag som en väldigt utmanande situation. Vad skulle jag göra om konvojen blev angripen av gerillan (frihetskämparna i mina ögon, terroristerna i de andras)? Ställa mig upp och säga ”Jag är svensk, jag är på er sida”? Knappast. Skjuta mot gerillan? Knappast heller. Gömma mig och hoppas på att inte bli träffad. Förmodligen. Hur vet man sånt i förväg?
*** Nuvarande Harare

 

Messina-(lift)-Salisbury, 59,6 mil, sover hos familj,
Resor: R0, Mat: R0,95, Sovplats: R0, Summa: R0,95
Messina/Musina, Sydafrika – Salisbury/Harare, Rhodesia

2/4 Många korta liftar men kommer så småningom närmare gränsen

Och flera av de jag liftar med varnar för säkerheten i Rhodesia där det råder inbördeskrig

Klockan gick en timme före när jag först vakna av solen och jag tyckte det var konstigt att solen inte gick upp förrän kvart i sju. Själv gick jag upp kvart i sju (vad jag trodde var kvart i åtta). Hängde upp de blöta sakerna på tork och konstaterade att det hela gått relativt bra trots allt. Åt frukost och skrev dagbok. Tog min säck och gick efter några ord med Rhodesierna. Varmt men ändå rätt skönt att gå. Efter 2 km en korsning där jag inte visste hur jag skulle gå. Stannade en Merca och frågade. När jag gått ytterligare en km kom Mercan tillbaka och körde mig ut ur stan. Schysst, det var rätt långt. Där fick jag efter en kvart lift 7 km längre norrut med en prydlig ung man. Sen stod jag nog en halvtimme i skuggan av ett träd innan en överbyggd pickup stannade.

Spikrak väg så långt ögat når…

Jag satt bak (riktigt svalt) och såg ingenting. De åkte till avtagsvägen till Elin Hospital. Därifrån fick jag rätt snart lift sista biten in till Louis Trichardt, där jag köpte äpplen, en konservburk till ikväll och mjölk och en Fanta och en söndagstidning som jag läste ett tag i en park där.

Parken där jag rastade

Gick vidare i värmen i backig terräng till ett lämpligt ställe. 20 minuters väntan innan ett trevligt par tog mig en mil till Waterpoortvägen.

Ett av ställena där jag stod och väntade på lift i den glesa trafiken

Flera av de jag åker med tycker att det är farligt att åka till Rhodesia… Så stod jag nog en halvtimme och läste Newsweek, nästan ingen trafik alls. Men så stanna en stor pickup och jag fick sitta bland backningen där bak.

Motorcykel på väg att köra om pickupen jag sitter på

Längs vägen till Messina mycket och fascinerande Baobab-träd.

Ett av de många baobab-träd jag såg

I Messina fruktansvärt varmt. Frågade en mack-kille som rekommenderade mig att sova här (kl var 15) i natt och lifta till 7:00-konvojen i morgon. Funderade på campingen men den låg e3n bit söder om stan och jag måste upp tidigt i morgon. Jag ville inte få regn på mig igen och ett hotell is tan kostade bara R3,50 så jag tog det. Tvätta t-shirts på rummet. Badade (i rostigt vatten) – var helt genomsvett. Tog en promenad på stan i skymningen (liten håla). Beställde väckning 5:00. Värmde burken på rummet.
Fixade lite, läste tidning, skrev dagbok och gick och la mig tidigt.

 

Pietersburg (då)/Polokwane(nu) – Messina (då)/Musina (nu), Sydafrika
Pietersburg-(lift)-Pietersburg-(lift)-N Pietersburg-(lift)-Slows Tr-(lift)- Louis-Trichardt-(lift)-Wyllies Port-(lift)-Messina, 22,2 mil, sover på hotell
Resor: R0, Mat: R2,20, Sovplats: R3,50, Summa: R5,70

1/4 Lämnar Johannesburg för att lifta norrut

Och första campingnatten utan tält sätter tålamod och utrustning på prov

Uppe halv sju. Bra! Duschade, åt frukost, (två stekta ägg mm). Packade. Och klockan var redan kvart över åtta! Kom till station kvart i nio och fick vänta till halv tio på tåget.

Slagghög i utkanten av Johannesburg fotat från tåget

Åkte till Kaalfontein. Bara en station i stort sett.

Blommor vid vägkanten i Kaalfonteing

Gick ut till motorvägen. Var på väg längs påfarten när första bilen stannade. En ensam kvinna på väg till Pretoria. Jobbade på Taxfreeshopen på Jan Smuts. Släppte mig vid motorvägskorsningen vid Verwoerdburg. Där hann jag bara gå halvvägs genom ”korsningen” innan en pickup stannade. Han tog mig bara nån mil men erbjöd mig att få bo hemma hos honom några dar om jag ville. Jag tackade nej för tillfället men tog hans adress. När jag var på väg till påfarten stannade en snut. Jag spelade helt oförstående och han ”upplyste” mig om att man inte gick gå på motorvägen. Han sa åt mig att gå in till stan och gamla vägen ut. Fan! En – en och en halv mil. Visst! Jag gick och ställde mig där påfarten började innan skylten.

Missade många bilar förstås, men jag ville inte ta risken att snuten fick syn på mig igen. Ganska snart stannade en kille i VW-buss. Han skulle också bara till nästa avfart. Samma sak där – påfarten. Några kvinnor i en pickup tog mig till nästa avfart. Och där: ingen trafik! Uppenbarligen Pretorias nordligaste avfart för praktiskt taget ingen trafik kom. Efter 20 min var jag beredd att gå i alla fall. Skulle bara se om någon av de tre annalkande bilarna skulle hitåt. Jo, den sista skulle det. Och stannade! En VW-buss. Jag tyckte den såg full ut (7 personer, en hund, packning) men jag fick plats.

Och äntligen tur! De skulle ända till Pieterburg. En afrikaaner-familj som inte pratade mycket engelska och tyckte att jag borde lära mig afrikaans. Längs vägen såg vi en kamel! Kom till Pieterburg halv fem. Jag bestämde mig för att stanna där. De körde mig till campingen. Himlen såg lite hotande ut men här finns inget billigt hotell.

Jag satte mig under en gran (Förklaring: När C-G reste hem tog han med sig tältet – det var hans och han kanske skulle behöva det hemma, så jag får sova under bar himmel). Jag frågade några rhodesier där om det fanns någon butik i närheten (campingen låg 4 km från stan). Nej, men jag fick lite mjölk av dem. Åt kokt potatis, cornflakes med banan och mjölk, ägg kokade i Jo’burg, äpple. Skapligt.

Diskade och duschade. Super-duschar. Satte mig i mörkret och lyssnade på Radio 5. Runt omkring campingen var det ett fruktansvärt oväder. Himlen var ständigt upplyst av blixtar. Men det gick ett bra tag med bara en liten skur. Men så började det närma sig… Jag hade allt i ryggsäcken med regnskydd. Själv satt jag på liggunderlaget i sovsäcken med regnrock, liggunderlag och jacka som skydd för mig och sovsäcken. Det regnade i kanske en timme.


Svårt att fånga blixtarna på bild men det framgår nog ändå att det var ett riktigt oväder

När det slutade regna flyttade jag ut från trädet där det droppade och la mig att sova under en stjärnklar himmel.

 

Johannesburg-(tåg)-Kaalfontein-(lift)-Verwoerdburg-(lift)-Ö Pretoria-(lift)-Ö Pretoria-(lift)-NÖ Pretoria-(lift)-Pietersburg, 33, 4 mil, sover på camping
Resor: R1,19, Mat: R0, Sovplats: R1, Övrigt: ¤0,72, Summa: R2,91
Johannesburg-Pietersburg (nu Polokwane), Sydafrika

31/3 Gör studiebesök för att använda väntetiden

Och äntligen så kommer pengarna jag väntat på – tack mamma för hjälpen!

Bestämde mig för att stanna i stan och lämnade säcken ”hemma”. Köpte en busskarta. Ringde upp Black Sash för att ta reda på var de låg, de bad mig komma upp någon måndag eller tisdag för att träffa nån snubbe. Tog reda på SA Inst of Race Relations (RR) låg uppe i Braamfontein. Gick hela vägen i rgen och var genomsur när jag kom fram. Köpte några skrifter och fick höra att de har nåt sorts möte den 17/4. Får kallelse till vandrarhemmet. Gick till oläsligt adress till Christian Institute men de fanns förstås inte där.

När jag gick neråt igen gick jag längre västerut än jag gjort förut – Sauer och Diagonal St t.ex. – och där var en helt ny sorts kvarter. Inte en vit såg man på gatorna. Butiker och restauranger och stånd helt inriktat på svarta. Stora bussterminaler till Soweto mm. Ibland kunde man nästan tro att man var i Nigeria. Köpte några tidningar och satt i en park och läste och åt bananer.

Gick till Magistrates Court och efter lite kringvirrande hittade jag en rättegång där en svart man dömdes för att ha mutat en Bantu Commisioner ämbetsman för att få loss sin fängslade svåger. Han nekade och sa att han blivit ombedd att betala en avgift. Gick så till banken strax innan de stängde. Och nu fanns pengarna där. Fast jag satte hjärtat i halsgropen när de sa att jag inte kunde få dem förrän på måndag. Men det var fel. Jag fick R199,70. Så i morgon bitti ger jag mig av.

Jag köpte ett vykort till mamma där jag berättade att pengarna kommit. Och så köpte jag ett gratulationskort som jag skickade till Per för hans födelsedag. Bussen ut tog fruktansvärt lång tid pga fredagstrafikstockningen. Gick av tidigare och köpte en karta på Caltex som inkluderade Rhodesia. På vandrarhemmet hjälpte jag till att montera studsmattan som ungarna har.

En sydafrikansk gubbe kom dit från Rhodesia. Jag pratade länge med honom. Han var lite fånig, men rätt schysst. Intresserad. Tyckte Sydafrika har fel, våra journalister hade rätt. Hade tydligen inget emot MPLA (jag sa att jag varit i Luanda). När jag packade tog jag ur en del saker som jag inte behöver och lämnade hos Warden. Bra, säcken var lite väl full innan. Hoppas jag kommer upp tidigt i morgon.

 

Jo’burg, bor på vandrarhem
Resor: R0,70, Mat: R0,70, Sovplats: R1,20, Kamerapensel: R2,40, RR-skrifter: R2,80, Summa: R9,74
Johannisburg, Sydafrika

30/3 Väntar på pengar hemifrån

Pengar som behövs för att kunna få åka in i Rhodesia – som inte accepterar min bankgaranti

Hoppades på pengar idag så jag tog säcken med mig in till stan. Lämnade den på jvgstn och tog NOGA reda på kvittot. Ringde till banken, men NEJ, inga pengar. Hon rekommenderade mig att gå till dera kontor på Commissioner St för säkerhets skull. Gick dig, men inga pengar där heller. De sa att det kan ta upp till två veckor. Jag ska ringa mamma ikväll och höra om det gick bra med ivägskickandet.

Löste in $40 resecheckar. Gick upp till Hillbrow och hämtade mina 11 rullar från Sydafrika. Kikade på en del av dem. Kul. Gick till kamerarep. Kameran klar, bara R5:- kostade det. Svenskan var på lunch. Köpte några bananer till lunch. La mig i en park, tittade på bilder. De var bättre än jag trodde. Läste Newsweek.

Gick till banken igen strax innan de stängde, men fortfarande inga pengar. Köpte The Star och The Post för en gångs skull, satt i en park och läste. Var på OK och köpte en biff till ikväll och potatis, ägg, äpplen. Bestämt mig för att stanna här i morgon och försöka göra gå till Institute of RR eller så. Var på jvgstn och hämtade säcken och svettade mig ner till bussen.

Mötte Tom, irländaren som bor på vandrarhemmet på bussen. Därute tittade jag på några av hans bilder från Australien. På vandrarhemmet var fullt av folk, nån skola som bodde där. Jag och Tom och två NZ:are gick ner och tog några bärs på en bar här i närheten på kvällen. Var lite smått berusad när det blev dags att åka till posten och ringa. Bara Per hemma. Pengarna sända först igår. Så de kommer väl Annars allt väl.

 

Jo’burg, sover på vandrarhem
Resor: R0,70, Mat: R5,11, Sovplats: R1,20, Filmframk: R19,80, Kamerarep: R5, Övrigt: R0,37, Summa: R29,18
Johannisburg, Sydafrika

29/3 Det går inte som jag tänkt mig

Och dagens dagboksanteckning sätter nog rekord i antal svordomar

Iväg mot Rhodesia. Trodde jag…

På morgonen duschade jag, åt 2 dubbla hamburgare, packade all jävla skiten – tog över en timme bara det – och gick ut till bussen. Vänta 40 min. I stan kvart i elva. Gick till banken för att hämta mina pengar. Fortfarande inte kommit. Satt på en bänk utanför, läste Newsweek, skrev dagbok och vykort tills banken blev kvart i ett (banken stängde ett). Pengarna var fortfarande inte där. Fan. Har mamma skickat dem? Dyrt att ringa och ta reda på. Jag väntar till i morgon innan jag ringer. Gick till jvgstn och lämnade in ryggsäcken. På stan märkte jag att mitt normalobjektiv var trasigt, fokuseringsgreppet var loss. Fan fan. Hur lång tid ska detta? Jag gick till samma kamerareparatör som igår. Mottagen av hans fru, som var svenska!! Pratade ett tag med henne, och fick löfte om att den skulle vara klar i morgon kl 12. Toppen. Gick till Börsen. Kunde vara kul att se. Fånig utställning oms S-A Achievements. En tjej berättade vis åskådarfönstret vad vi såg. Rätt intressant, de skrek och sprang omkring och hade sig. De hade en dataterminal man fick trycka på och se diverse statistik kring olika företag. Gick och köpte en ny dagbok och kuvert. Gick till station och ringde filmframkallningsbutiken som sa att mina bilder var klara. Gick upp till Hillbrow för att hämta dem men kom där på att jag inte hade tillräckligt med stålar, hade bara växlat en resecheck igår. Fan. Köpte mat på OK och gick till station för att hämta min ryggsäck. Fan, hitta inte kvittot från effektförvaringen. Fick tala med en jvgspolis och fylla i ett papper och visa mitt internationella körkort ur ryggsäcken för att få den. Nu var det raka spåret till bussterminalen och ut till vandrarhemmet. ”Kärt” återseende av Jane med hundarna och grabbarna som bor här.

Tillbringade kvällen huvudsakligen med skrädderi. Sydde ihop lite hotande glipor i grenen på byxorna. Och så min fältskjorta som bara brast uppe vid axeln i morse. Jag flyttade en bit nerifrån och lappade med. Tillsammans tog det flera timmar.

 

Jo’burg, sover på vandrarhemmet
Resor: R0,70, Mat: R1,58, Sovplats: R1,20, Summa: R4,45
Johannisburg, Sydafrika

28/3 Smärtsamt avsked…

…när vi ska skiljas efter ständig samvaro sen mitten på november

C-G åker hem…

Han tog med ryggsäcken in till jvgstn på morgonen. Sen ranta vi runt stan hela förmiddagen. Jag fick en saknad skruv i kameran isatt av en kamerareparatör. Jag var och tvättade (men fick det inte torkat pga kö vid torktumlarna). Jag ringde och fick reda på att jag kunde återfå mitt kamerafodral på ett kontor i södra delarna av stan. Vi var på El Al och fick höra att C-G fortfarande inte har plats från Tel Aviv. Vi var och hämtade mitt gamla kära kamerafodral. Vi köpte schampo och cigarettändare. Var på Wimpy högst upp i Carlton och åt. Var på Air Rhodesia och köpte mig en biljett Bulawayo-Jo’burg. Gick till Standard Bank för att hämta mina pengar hemifrån. Men de hade inte kommit! Fan. Hoppas inget är vaj. Men jag skulle ju sticka i morgon bitti. Så satt vi nån timme och läste och väntade. Jag läser en Ed McBain-bok C-G köpt. Så var det dags att åka till Jan Smuts Airport. Jag följde med. Tog farväl (mer smärtsamt än jag väntat). Sitter nu och väntar på att se planet lyfta.

Så stack planet. Jag kände mig väldigt ensam. Tog en annan buss mot Townsviev och gick vilse i natten…

 

Jo’burg, sover på vandrarhemmet
Resor: R2,70, Mat: R3,95, Sovplats: R1,20, Summa: R10,15
Johannisburg, Sydafrika

27/3 Sista dagen tillsammans

Innan C-G åker hem i morgon och jag ska göra en tur upp till Rhodesia (Zimbabwe idag)

Vandrarhemmet hela dan. På förmiddagen skriver jag ett långt brev till mamma som C-G tar hem åt mig. På eftermiddagen skriver jag klart och renskriver brevet till Arbetets Söder. På kvällen tittar jag på TV.

 

Jo’burg, sover på vandrarhemmet
Resor: R0, Mat: R1, Sovplats: R1,20, Summa: R1,20
Johannisburg, Sydafrika

25/3 Stiltje

Och skrivkramp för artikel till lokal vänstertidning hemma i Stockholm

På förmiddagen var vi och handlade på OK i Townsview. Jag bar upp maten medan C-G åkte in till Hillbrow och tvättade. Så skulle jag försöka skriva brev till Arbetets Söder men det blev inget gjort. Svårt, vi har ju inte varit med om så mycket värt att skriva om. Läste skitföljetonger och tidningen. På kvällen tittade vi på Ali-Spinks och Kojak. Ester hade oss till att betala 50 c för att få vara inne på dan. Snopet.

 

Jo’burg, sover på vandrarhem
Resor: R0,35, Mat: R4, Sovplats: R1,70, Övrigt: R0,40, Summa: R6,45
Johannisburg, Sydafrika

24/3 Långfredag

Och inte mycket händer

Långfredag. Allt dött.

Vi var på vandrarhemmet hela dan. Jag har en hel del att göra över påsk. Skriva dagbok, brev hem, brev till Arbetets Söder, mm. Men det går segt. Tankarna flyter iväg. Jag läser ett och annat. Kelar med katten etc. Idag har jag bara kompletterat dagboken för den senaste veckan.

 

Johannisburg, Sydafrika
Jo’burg, sover på vandrarhem
Resor: R0, Mat: R0, Sovplats: R1,20, Summa: R1,20

23/3 Åker på guidad propaganda-tur i Soweto

Och ordnar ärenden, bl.a. inför att jag ska fortsätta resan själv när C-G åkt hem

En fars! Det är det enda man kan säga om West Rand Bantu Affairs Administration Boards tur till SOWETO.

 

När vi kom till WRA:s hus visste vi inte om vi skulle bli ensamma eller om det skulle vara någon annan med. Det visade sig vara ett 15-tal pers och vi åkte i en liten buss. Guide var en liten stropp som såg ut som en engelsk överste. Efter turen i Kapstan hade vi väl vissa förhoppningar om att få se någonting men den tog han snart ur oss. Först så stannade vi på vägen ut vid resterna av Sydafrikas första guldgruva ä vad det ny hade med Soweto att göra. När vi kom till gränsen för townshipen stannade han bussen och tog fram en walkie-talkie och anropade Sowetos polis: ”jag är på väg in med en grupp turister, är det några problem någonstans?”. Han försökte skyla över det med att ”när de vet att vi är här stoppar de oss inte för att se på tillståndet”. Men det var ju helt uppenbart att de har problem. Flera gånger senare ropade han och kollade var vi kunde åka. När vi åkte omkring körde vi hela tiden rätt fort och han pekade ut diverse ”viktiga” saker som sportanläggningar och butiker mm. Vi stannade aldrig annat än när vi skulle gå av. Första ”besöket” var Orlandos fotbollsstadion för 50 000 åskådare där vi körde runt ett varv inne på stadion.

Orlando fotbollsstadion

Därefter kom vi till en skyddad verkstad där 100 handikappade gavs någon form av arbete. Det enda något så när intressanta, men det tog väldigt lång tid eftersom vi naturligtvis skulle köpa en del av deras arbeten. Så körde vi igenom ett av de lyxigare områdena med ett par stora fina villor. Han pekade ut alla husen och sa att här bor författaren si och så och här bor affärsmannen si och så och här politikern si och så.

Så kallade ”elefanthus” helt i betong, 2-3 familjer bor i varje hus
En annan hustyp

Så tyckte han att vi tyckte det var intressant att se hur de små barnen har det. Vi fick se en barnkrubba där allt såg bra och fint ut men vi visste samtidigt att bara 7000 barn har plats på sådan i miljonstaden Soweto.


Bilder från förskolan

Så ”höjdpunkten”: Ett besök i den fina parken vid Oppenheimer-monumentet. En fin park med en flott cafeteria, ett torn, och en anläggning för ”häxdoktorer”. Märkligt nog inga svarta besökare men en del finare vita (en parlamentsdelegation bl.a.).

”Byn” vid Oppenheimer Gardens

Vi fick en kopp kaffe och tillbringade lång tid med att studera afrikansk religion i den uppbyggda ”byn”. Till sist stannade vi vid ett kafé – ”vilket som helst” och gick in och tittade på det flotta diskoteket. Allt var jävla jönseri. Lite såg vi väl i alla fall medan vi åkte. Stängda skolor med slagord på väggarna. Helt förstörda hus från upploppen: ölhallar, danslokaler, butiker, administrationsbyggnader, posten, mm. Mycket medvetet utvalda mål. Så körde vi tillbaka igen, efter att i tre timmar inte ha sett Soweto.

Det stora huset är en kyrka

På eftermiddagen var vi och letade efter tält åt mig, letade efter kamerareparatör som kunde sätta fast en saknad skruv i min kamera och var på American Express med mina två checkar som blivit förstörda eftersom jag haft dem gömda i skon respektive byxlinningen. Handlade mat ute på OK i Townsview. Köpte en bra Shell-atlas för 60 c och kom tidigt till vandrarhemmet. Sov på eftermiddagen, känner mig väldigt hängig och har ingen aptit.

Jo’burg, sover på vandrarhem

Resor: R0,70, Mat: R4,50, Sovplats: R1,20, Soweto-tur: R3, Övrigt R1,10 Summa: R10,50

22/3 Besöker en guldgruva

Och bokar flygbiljett hem – om sex veckor

Så var det då stora gruvbesökardagen. Vi fick inte komma ner i gruvan som vi hoppats, men det blev bra ändå. Vi fick plåga oss upp rysligt tidigt. Vi var ungefär 20 per i bussen som körde till en gruva i Western Areas område.

Området var en hel liten stad för sig själv, med vita personalbostäder, svarta hostels, ölhallar och själv a gruvan. Först fick vi titta på hur de tar emot de nya arbetarna. Först får de lära sig ett gemensamt språk – Fanagalo – en superförenklad blandning av olika språk anpassad för gruvarbetet. Det tar dem tre-fyra dagar att lära sig. Sen får de genomgå ”aptitude test” ett sorts intelligenstest med läggspel. De som klarar sig bäst där får utbildning till ”team leaders”, dvs får lära sig räkna på ett mycket schematiskt sätt, lära sig klockan och längdmätning. Det tar omkring en vecka. De testar också fysik, syn och hörsel på alla. Så fick vi se ”träningsgruvan” ovan mark, en realistisk uppbyggnad där de forslade omkring ”malm”.

  • Området var till synes välhållet
    Området var till synes välhållet
  • Ölträdgården
    Ölträdgården
  • Ölhallen
    Ölhallen
  • Lunchen var förberedd
    Lunchen var förberedd
  • I bakgrunden en av de gigantiska slagghögarna
    I bakgrunden en av de gigantiska slagghögarna
  • En del av förädlingsverket
    En del av förädlingsverket

Efter ”trainingscentret” åkte vi till ett av gruvans tre ”hostel”. Sammanlagt jobbar på gruvan 18 500 svarta. Med löner från R2,75/dag (R2 ovan jord). Team leaders tjänar R10:-/dag. På detta hostel bodde 5 500 man i 16-mannalogement. Ett jättelikt kök servar alla. Allt som finns här är gratis utom öl och sprit i ölhallen. De får ½ pound kött/fisk/fågel per dag och 6 oz bröd per dag. Övrigt obegränsat. De bor stamvis och har stamledare som svarar för ordningen. Bolaget finansierar olika sporter och traditionell dansuppvisning som underhållning.

Till sist tittade vi på förädlingen av malmen. Mycket obegripligt, tekniskt snack, men på slutet fick vi s dem hälla smält guld i tackor. Vi fick också känna (otroligt tungt att lyfta) på en tacka på 27 kg (25 kg rent guld) värd 110 000 Rand. Vid tolvtiden åkte vi därifrån.

Det första som kommer ur smältan är orent guld och hamnar i de runda behållarna, därefter kommer formarna för guldtackorna in där det flytande guldet rinner i trappstegsformen

Efter att ha ätit inne i stan skulle jag köpa mina flygbiljetter hem. Jag hade bestämt mig för att åka härifrån den 2 maj. Till Köpenhamn den 4 maj. Först gick jag till El Al där en ovanligt otrevlig säkerhetssnubbe skulle kolla i passet efter arabstämplar innan vi fick komma in. Där fick jag höra att jag måste ha British Airways biljett till Nairobi innan jag kunde köpa deras biljetter. Alltså gick jag och köpte den för den 2 maj. Tillbaka på El Al fick jag veta att i maj så hade de ändrat tidtabellen så planet från Nairobi gick på torsdagar! Så jag fick köpa en biljett från Nairobi den 4:e. Och då missade jag planet i Tel Aviv så det fick bli den 6:e. Då måste jag stanna en hel dag i Tel Aviv på egen hand. Och så gick jag tillbaka till BA och bokade om till den 3 maj. Enda problemet nu är att planet till Köpenhamn är fullt. Men jag står på väntelista och ska väl få en plats hoppas jag.

Sen var vi och handlade som vanligt och åkte ut till vandrarhemmet. På kvällen åkte jag in igen och gick till posten för att ringa hem. Jag berättade att jag antagligen kommer till Köpenhamn den sjätte maj och bad mamma skicka 200 R hit för att jag ska kunna komma in i Rhodesia. Allt var bra hemma. Mamma ska åka på semester den 14 maj (till Provence och fotvandra) så det vore ju bra om jag var hemma då.

 

Jo’burg, sover på vandrarhem
Resor: R1,80, Mat: R3,35, Sovplats: R1,20, Övrigt R4, Flygbiljetter R468,40 Summa: R478,75
Johannisburg, Sydafrika

21/3 Besöker ambassaden i Pretoria

Och får lite livstecken hemifrån

Idag åkte vi till Pretoria för att hämta post på ambassaden. Mamma sa på telefon att hon inte hade skickat nåt brev men jag följer med ändå. Vi tog tåget som vi trodde skulle gå snabbt, men det tog 1 ½ timme precis som bussen. På ambassaden träffade vi samma otrevliga kärring som förra gången. C-G hade mycket post, inkl eftersänt från Kinshasa. Lisa H hade skickat två brev till oss båda ed en massa intressanta tidningsklipp och en Arbetets Söder. Hon hade fått min artikel just som det numret gått i tryck. Hon skrev att hon och C-G:s föräldrar varit hemma hos mamma på middag. Vi åt i Pretoria, men ingen av oss ordade med ens huvudrätten än mindre efterrätt. Ingen aptit alls. Tillbaka tog vi bussen och jag fick ett telefonnummer av chaffisen att ringa och fråga om mitt förlorade kamerafodral. I Jo’burg var jag runt på Luxavia, Air Rhodesia, mm. Jag var också på Afroventures ang Overland-turer. Så var jag på samma ställe som förra gången och lämnade elva nya rullar film.

Jo’burg-(tåg)-Pretoria-(buss)-Jo’burg, 11,6 mil, sover på vandrarhem
Resor: R3,79, Mat: R4,45, Sovplats: R1,20, Summa: R9,44
Johannesburg-Pretoria tor, Sydafrika

 

20/3 Gör en massa ärenden på stan

Och hämtar 15 rullar med framkallade diabilder som jag lämnat in när vi var här senast

En massa ärenden att uträtta. Först gick vi upp till anslagstavlan på Highpoint för att titta efter en biljett åt C-G. Eftersom det inte fanns någon bestämde han sig för att köpa en BA/El Al-biljett. Vi gick till fotobutiken inteill och hämtade mina 15 första filmrullar som jag lämnat där. Jättespännande. Det hade gått bra med framkallningen. Bilderna var väl ungefär som väntat, många roliga minnen, många intetsägande bilder, en del felexponerade. Så var vi på El Al och British Airways och fixade C-G:s biljetter. Det gick bra med ett undantag. Planet från Köpenhamn var fullt så han fick ställa sig på väntelistan. Besked får han först i Tel Aviv. Vi åt och gick mot Hillbrew för att tvätta i mynttvätten. På vägen ”fastnade” vi ett bra tag vid ett ”jätteschack” i en park. Medan vi tvättade tittade vi på bilderna igen. Vi köpte mat och C-G köpte en skjorta att ta med sig hem. Trötta tog vi bussen ut till Townsview.

 

Jo’burg, sover på vandrarhem
Resor: R0,70, Mat: R6,38, Sovplats: R1,20, Övrigt (fotoframkallning) 28,40, Summa: R36,68
Johannisburg, Sydafrika

19/3 Kommer tillbaka till Johannesburg

Och det känns nästan som att komma hem

Vi åt frukost på hotellets gräsmatta, plockade ihop våra prylar och lämnade dem i receptionen för att ta en titt på stan. Eftersom det var söndag och vi var i Oranje Vrystaat tog vi på oss långbyxor och skjorta för att inte väcka anstöt. Stan var fylld med olika samfunds kyrkor. Vi såg massor av folk på väg till Holländska reformkyrkan, alla väldigt finklädda, mest gamla tanter. Vi gick till jvgstn för att se om det gick några tåg till Jo’burg men den var inte öppen och av spåren att döma gick det nåt tåg i veckan. Vi tog en glass på Wimpy (var annars) innan vi återvände till hotellet. Ägarinnan sa att det går en buss kl 17 så vi gick ut och försökte lifta, trots att det är söndag. De flesta bilarna skulle uppenbarligen inte långt, men efter två timmar stannade faktiskt en ung kille i en pickup och körde oss till Vereeniging vid huvudvägen. Efter att ha ätit gick vi till jvgstn och tog ett förortståg in till Jo’burg. Kändes som att komma hem.

Vi gick till posten och jag ringde hem. Allt väl. Berättade att jag inte är så bra i magen. Vi missade bussen ut med 1 minut och fick vänta 59 minuter. På vandrarhemmet var allt sig likt utom att den keligaste katten hade åkt. Två danskar bodde där och en del andra.

 

Parys-Joburg, Sydafrika
Parys-(lift)-Vereeniging-(tåg)-Jo’burg, 15 mil, sover på vandrarhem
Resor: R2,49, Mat: R4,85, Sovplats: R1,20, Summa: R8,54

18/3 Det tar tid att få lift

Men när vi väl får det kommer vi 30 mil på en gång

Vi kom iväg hyfsat tidigt och började gå i värmen för att komma ut ur stan. Gick på en fint och följde en skylt som ledde runt stan. Gick i en timme tills vi äntligen tyckte att vi kunde stanna. En kille stannade och vi sprang fram till honom. Han frågade vart vi skulle och sa okej och gick över gatan och handlade kött. Efteråt förstod vi att han inte tänkt ta upp oss utan bara handla och vända. Hur som helst var han bussig och körde oss ut till motorvägen nån mil ut. Väldigt lite trafik och av den existerande trafiken väldigt mycket Mercedes = omöjligt. Efter nån timme fick vi i alla fall lift med en Land Rover-pickup. Vi fick sitta bak ovanpå en massa grusprover, ett bolag som letade efter guld och uranium.

Utsikt längs vägen

Vi fick åka ända till Parys. Det regnade en del längs vägen men vi torkade snabbt i fartvinden.

Huvudgatan i Parys
Lätt bedagad affär

I Parys åt vi först en bit innan vi skulle försöka hitta ett ställe som stod i S-A:s vandrarhemsförteckning. Man skulle fråga på Hotel Riviera. Det hittade vi, men där var de helt oförstående. Men de var bussiga och sa att vi kunde få tälta utanför hotellet. Vi slog upp tältet på gräsmattan vid sluttningen ner mot den stora floden Vaal (gränsfloden till Transvaal). C-G var och handlade mat och vi käkade precis innan det började regna lite, men det gick snart över.

C-G har varit och handlat

 

Bloemfontein-Parys, Sydafrika
Bloemfontein-(lift)-Parys, 30,3 mil, campar utanför hotell
Resor: R0, Mat: R3,75, Sovplats: R0, Summa: R3,75

17/3 Besöker Bloemfonteins zoo

Ser en ”liger” men imponeras inte

Solklart och varmt. Vi beslöt stanna över dan. Läste att deras zoo har en ”tigron”, ”liger”, korsning mellan tiger och lejon. Vi gick dit och blev besvikna på bastarden men roades av den stora samlingen kattdjur, särskilt några små svarta ungar som lekte med en leopard.

Springbockar på zoo

Efter en Banana split gick vi upp på en kulle som var ett naturreservat. Väldigt varmt.

Vilopaus i värmen

Inga djur såg vi. Stan är ganska liten kan man se däruppifrån.

Utsikt över Bloemfontein

Vi handlade mat i stan och gick ut till campingen (som ligger rätt centralt).

Vårt tält syns på andra sidan kanalen

Jag lagade mina shorts medan det kom en kort skur. Sen gick jag och badade i deras swimmingpool. Sköönt.

 

Bloemfontein, Sydafrika
Bloemfontein, sover på camping
Resor: R0, Mat: R4,35, Sovplats: R1, Övrigt: R0,95, Summa: R6,30

16/3 Lång lift, över 50 mil

Men bilförarens hand på mitt lår var inte trevlig att uppleva

En del myror på morgonen men inte mycket.

Toalett på campingen. Skyltarna är svåra att läsa på bilden men där står det att de är för icke-vita män till vänster och kvinnor till höger, med tillägget att de är för vita turisters tjänare. Annars skulle de ju inte ens bo på campingen…

Kom iväg rätt sent och gick genom stan. Börja lifta halv elva. Fruktansvärt varmt. Vi köpte en stor dricka. Efter trekvart med lite trafik stannade en PUTCO (bussbolaget för svarta)-anställd gubbe på väg mellan CapeTown och Jo’burg. Idag skulle han till Bloemfontein och vi bestämde oss för att åka med dit. Vi turades om att sitta trångt i baksätet. Han var rätt trevlig med ett undantag – han la sin hand på mitt lår så ofta han kunde och högre upp med. Klart obehagligt. Vi åkte genom halvöken hela tiden med väldigt lite bebyggelse och miltals av raksträckor. Vädret sämre och sämre, hagel i dikena. I Bloemfontein kl 5. Uppehåll. Gick till campingen. På kvällen regnade det ordentligt.

Bloemfontein i kvällsljus med orosfyllda moln på himlen

 

Beaufort West-Bloemfontein, Sydafrika
Beaufort West-(lift)-Bloemfontein, 56,2 mil, sover på camping
Resor: R0, Mat: R3,12, Sovplats: R1, Summa: R4,12

15/3 Får en gratis och oplanerad guidning av vindruvsnäringen

Lite av tjusningen med att lifta – man vet aldrig vad det leder till

På morgonen kom campingföreståndaren och sa att vi slapp betala ”eftersom vi var studenter”. När vi vaknade upptäckte vi att en av matkassarna var stulen. Vi hade ställde den en bit från tältet pga myrorna. Bröd, marmelad, kaffe, peppar och salt var borta, det sista värst. När vi kommit ut på vägen vart jag tvungen att sätta mig i skogen och skita. Det tog ett tag i den glesa trafiken innan en äldre man tog upp oss i en liten Ford-lastbil. Han jobbade på en druvfarm i Hexrivier-dalen.

Flygfoto över Hexrivier valley där vindruvsodlingarna syns tydligt
Här ser man in i dalen med ett eget foto
Vindruvsodlingar

I den dalen produceras 60% av Sydafrikas exportdruvor. Han var helschysst och tog oss med runt i dalen. Först till kontroll och utskeppningsstationen.

Även om druvorna plockas och rensas av svarta så måste kontrollen ”förstås” göras av pålitliga vita kontrollanter.
Kvalitetskontroll

100 000 6-kilos lådor skickas varje dag i tre månaders tid iväg med järnväg. 10 % av all frukt kontrolleras av staten. Om de underkänns får den farmen inte exportera något.

Godkända druvor lastas på pallar…
…och körs med järnväg till hamnen

De går med tåg till Kapstaden och kylbåt till mottagarländerna där de säljs för 8-9 R/låda. Så åkte vi till en farm. Vi fick ser hur en massa kvinnor stod och ”rensade” klasarna, dvs klippte bort de druvor som var fula.

Här rensas skörden
Och packas om från plastbackar som de plockas i till de trälådor man ser i butikerna

Sen åkte vi till den fram där han jobbade. Samma sak där plus att de paketerade dem också. De sorteras i tre klasser. De finaste går på export, de in te lika fina säljs lokalt och de sämsta gör man brandy på. Vin görs på särskilda druvor.

Vinrankor

Vi fick äta så mycket vi ville. Vid den förra farmen förresten, tog farmaren oss med och visade fina hus han byggt åt sina anställda och hur de användes med hönsgård i duschen mm.

Hus för lantarbetarna
Huskatten har inte förstått vikten av att skilja på vit och svart

Sist åkte vi till en vinfabrik, tittade på cisternerna och såg när de tippade ett traktorslass med druvor ner i en maskin.

Cisterner för vintillverkningen

Vår trevliga (men förstås rasistiske) guide släppte oss på huvudvägen där vi snart fick lift på en pickup. En ung kille som sålde vägmarkeringsutrustning. Han hade affärer i Townsrivier så vi åt där, dyrt och dåligt på PB SuperChef. Sen åkte vi vidare till Laingsburg.

C-G har köpt läsk i Laingsburg

Vi trängde in oss i hytten för den långa etappen genom Great Karoo’s halvöken. I Beaufort West slog vi upp tältet efter noggrant letande efter en något så när myrfri plats.

På kvällen upptäckte jag att schampoflaskan gått sönder i min necessär och att allt var kladdigt. Tog över en halvtimme att göra rent.

 

Worcester-(lift)-DeDoorns-(lift)-Beaufort West, 35,7 mil, Resor: R0, Mat: R5,56, Sovplats: R1, Summa: R6,56
Worcester-Beaufort West, Sydafrika